Förpackning och märkning av kött

Det finns olika typer av förpackningar för kött och typen av förpackning kan påverka köttets kvalitet på olika sätt.

Olika förpackning av kött

Det finns olika typer av förpackningar för kött och typen av förpackning kan påverka köttets kvalitet och hållbarhet på olika sätt.

Skyddande atmosfär (MAP)

Köttet är packat i en tät men luftig plastförpackning. Luften som omger köttet består av en blandning av 80 procent syrgas och resten koldioxid. I förpackningen bevaras köttets röda färg men mörningsprocessen avstannar. För köttfärs som är packad i skyddande atmosfär är hållbarheten ca 8 dagar.

Den höga halten syrgas gör att förpackningen inte är lämplig att lägga i frysen, syrgasen gör att fettet i köttet oxiderar eller härsknar och det ger dålig smak. Om köttet ska frysas hemma: Ta ut det ur förpackningen och lägg det i en tät påse.

Vakuumförpackning 

En tät plastförpackning som inte innehåller någon luft. Köttet möras i förpackningen. Mörning är viktigt främst för nötkött. Vakuumförpackat kött har längre hållbarhet än det som är packat i skyddande atmosfär. Hållbarheten för vakuumpackad färs är cirka 21 dagar, den får en mörkare färg jämfört med om den är packad i skyddande atmosfär. I vakuumförpackning fortsätter köttet att möras fram till att förpackningen öppnas. Ju närmare bäst-före-datum man kommer desto mörare är köttet. 

Skin pack 

En variant av vakuumförpackning. Plastfolie smiter åt köttet som förvaras lufttätt i vakuum. Köttet möras tills förpackningen öppnas. I vakuum får köttet en mörkare färg, den försvinner när man öppnar förpackningen. Det kan dofta lite syrligt när man öppnar förpackningen, det betyder inte att köttet är dåligt utan är helt naturligt. Doften försvinner efter en liten stund.

Butikspackat kött 

Köttet packas i tråg som omsluts av plastfolie och förses med etikett i butiken.

Märkning av kött 

På förpackningar med kött och andra livsmedel ska det finnas tydlig information om innehållet för att konsumenterna ska kunna välja och inte riskera att bli lurade.

Det finns regler för hur livsmedelsförpackningar ska vara märkta, de flesta reglerna är gemensamma inom EU. Många regler gäller för i princip alla förpackade livsmedel, det är till exempel varubeteckning, bäst före-dag och ingrediensförteckning. Det finns speciella märkningsregler för kött. Här följer några av dessa.

Märkning av kött

1) Identifieringsmärket 2) Ursprungsmärkning 3) Den frivilliga ursprungsmärkningen Kött från Sverige 4) Beteckning 5) Ingrediensförteckning 6) Bäst före-datum eller sista förbrukningsdag

1. Identifieringsmärket (ovalen)

Identifieringsmärket finns på kött och andra animaliska produkter från EU. Det är en oval som innehåller en landsbeteckning, till exempel SE för Sverige eller DK för Danmark. Siffran i ovalen visar vilken anläggning som har bearbetat eller förpackat livsmedlet. Ovalen betyder att anläggningen är godkänd för att hantera produkter av animaliskt ursprung. Märket gör det lätt att spåra livsmedlet, man vet var det har producerats eller förpackats. Märket visar inte köttets ursprung.

2. Ursprungsmärkning

Följande typer av kött ska ursprungsmärkas:

  • Fryst, kylt och färskt kalv- och nötkött.
  • Fryst, kylt och färskt kött av gris, får, get och fjäderfä.

Vid ursprungsmärkning av nötkött ska det anges i vilket land som djuret är fött, uppfött och slaktat.

Produkter som har benämningen ”malet kött” ska märkas med följande uttryck:

”Fetthalt lägre än X%” och ”Förhållande mellan kollagen och köttprotein lägre än X%”

Kollagen finns i bindväv. En förpackning med nötfärs kan ha följande text: ”Förhållande mellan kollagen och köttprotein < 15 procent.” Det betyder att färsen består av max 15 procent kollagen.

Köttprodukter som är avsedda att ätas tillagade, exempelvis köttfärs, ska tydligt märkas av tillverkaren med ”Produkten måste värmas upp grundligt före konsumtion.

Om vatten har tillsats köttet, om det till exempel är rimmat eller marinerat, så måste vattnet anges i ingrediensförteckningen.

Om ett korvskinn inte är ätbart, som till exempel skinnet runt falukorv, så måste det anges.

3. Ursprungsmärkningen Kött från Sverige

Kött från SverigeMärket Kött från Sverige är en frivillig märkning för svenskproducerat kött och charkuterier. Märket används både på helt kött och charkuterier, som korv med exempelvis nöt, gris, lamm, får, ren, älg, vildsvin och hjort.

Kött från Sverige ingår i märkningen Från Sverige. Märkningens fem kriterier är:

  • Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige.
  • Odling har skett i Sverige.
  • All förädling samt packning har gjorts i Sverige.
  • Kött-, ägg-, fisk-, skaldjurs-, fågel- och mjölkråvara är alltid 100% svenskt, även i sammansatta produkter som korv eller leverpastej.
  • I sammansatta produkter ska minst 75% vara svenskt, som korv och leverpastej.

Några viktiga märkningsregler som är lika för kött och för många andra livsmedel

4. Beteckning

Varans beteckning ska stå på etiketten för att konsumenten lätt ska se vad förpackningen innehåller. Det kan till exempel vara högrev av nöt eller grytbitar av gris. Djurslaget bör ingå för att beteckningen ska bli tillräckligt beskrivande.

5. Ingrediensförteckning

Alla ingredienser som har använts för att tillverka livsmedlet ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska stå i fallande storleksordning, det betyder att den ingrediens som det finns mest av ska stå först.

6. Bäst före-datum eller sista förbrukningsdag

Bäst före-datum ska anges på förpackningen, det säger till vilket datum som livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet under förutsättning att det har förvarats på ett lämpligt sätt. Om temperaturen har betydelse för hållbarheten ska det stå på förpackningen att det är en kylvara som ska förvaras vid högst +8˚C, men helst lägre – gärna +4˚C för längre hållbarhet.

På vissa förpackningar kan det stå ”bäst-efter” följt av ett datum. När förpackningen öppnas efter det datumet så har man ett garanterat mört kött. Det gäller främst nöt men även vissa detaljer av lamm.

Sista förbrukningsdag säger hur länge livsmedlet är säkert att äta. Märkningen används för livsmedel som kan vara skadliga för hälsan om de äts efter en viss tid. Rå köttfärs och råkorv är märkta med ”sista förbrukningsdag”.

KRAV/EU ekologisk

Om etiketten är märkt med KRAV eller EU-märket för ekologiskt, det gröna lövet, innebär det att produktionen är certifierad enligt EUs och/eller KRAVs regler. För att tillverkaren ska få märka sina produkter med symbolerna ska produktionen kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan.

Läs mer om märkningsregler i broschyren Märkning av färdigförpackade livsmedel hos Livsmedelsverket.

Certifiering och märkning av kött

Det finns många olika sätt att föda upp köttdjur på, vilket också ger oss som konsumenter en rad olika val av certifiering och märkning av kött.  

För dig som vill göra ett aktivt val för god djuromsorg, att ytterligare minska klimatpåverkan, särskilt gynna naturbetesmarkerna eller det svenska jordbruket finns särskilda uppfödningsformer med egna märken. Här reder vi ut vad som utmärker dem.  

Kött från Sverige

Kött från SverigeMärket Kött från Sverige betyder att djuret är fött, uppfött och slaktat i Sverige, och att produkten är förädlad, förpackad och kontrollerad här. Märket används på kött och charkuterier som produceras i Sverige enligt svensk djurskyddslag, som är en av de mest ambitiösa i världen.

Sverige är ett av de länder som rankas högst i djurskyddsindex hos den internationella djurskyddsorganisationen World Animal Protection. För att kontrollera att märkningens kriterier efterlevs görs stickprovskontroller som utförs av fristående certifieringsorgan.  

Svenskt Sigill

Svenskt SigillSvenskt Sigill finns enbart på svenska produkter och är en märkning som innebär att bonden följer regler som på några områden går utöver svensk djurskyddslag. Här tar man ett större helhetsgrepp på hållbar utveckling – klimat, biologisk mångfald och djuromsorg.

För att få använda märkningen Svenskt Sigill ska djuruppfödningen certifieras enligt Sigill Kvalitetssystem och kontrolleras via oberoende kontroller vartannat år.

Svenskt Sigill Klimatcertifierad 

Svenskt Sigill Klimatcertifierad är märkningen som innebär att bondens verksamhet dels uppfyller IP Sigillnivån och dessutom har gjort åtgärder för att minska sin klimatpåverkan ytterligare. Klimatsmartare djurhållning helt enkelt.

Svenskt Sigill Naturbeteskött  

Certifierat naturbeteskött kommer från nötkreatur och lamm som under betes­säsongen till stor del betar i ängs- och hagmarker. Djur som betar naturbetesmarker bidrar starkt till den biologiska mångfalden i Sverige genom att ängar och hagar hålls öppna, vilket många arter är beroende av. Naturbetesmarkens artrikedom gör den till en av de absolut viktigaste markerna för att säkerställa den biologiska mångfalden i Sverige.  

Kött som bär märket Svenskt Sigill Naturbeteskött är kontrollerat av en oberoende revisor. Detta innebär att du kan känna dig trygg med att det kött du äter kommer från ett djur som betat på riktigt naturbete. Naturbeteskött ska inte blandas ihop med Naturkött vilket är ett varumärke som säljer importerat nötkött från Sydamerika och lammkött från och Nya Zeeland. Observera att WWF i sin Köttguide ger rött ljus till importerat kött. 

KRAV

KravKRAV-märket står för ekologisk produktion med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Djuren äter KRAV-märkt foder och får gå ute och beta eller böka fritt året om. Det finns många olika produkter från krav att välja mellan. 

Scroll to Top