Olika förpackningar av kött
Det finns olika typer av förpackningar för kött och typen av förpackning kan påverka köttets kvalitet och hållbarhet på olika sätt.
Skyddande atmosfär (MAP)
Köttet är packat i en tät men luftig plastförpackning. Luften som omger köttet är inte vanlig luft utan består av en blandning av gaser, ofta syre, koldioxid och kväve i olika proportioner. Förpackningar som förpackas på detta sätt märks med ”förpackat i skyddande atmosfär”. För köttfärs som är packad i skyddande atmosfär är hållbarheten ca 8 dagar.
Med hög andel syre i förpackningen bevaras köttets röda färg men mörningsprocessen i köttet avstannar. Den höga halten syrgas i förpackningen av vissa produkter gör att förpackningen inte är lämplig att lägga i frysen, syrgasen gör att fettet i köttet oxiderar eller härsknar och det ger dålig smak. Om köttet ska frysas hemma, ta ut det ur förpackningen och lägg det i en tät påse.
Vissa reagerar på doft och smak från kött som ligger i förpackningar med skyddande atmosfär. Genom att ta ur köttet från förpackningen och låta det ligga tills det når rumstemperatur innan tillagning så försvinner doften från gasen. Köttets kvalitet och smak kommer också fram på ett bättre sätt om det får ligga i rumstemperatur.
Vakuumförpackning
En tät plastförpackning som inte innehåller någon luft. Vakuumförpackat kött har längre hållbarhet än det som är packat i skyddande atmosfär. Hållbarheten för vakuumpackad färs är cirka 21 dagar. I vakuumförpackning fortsätter köttet att möras fram till att förpackningen öppnas. Ju närmare bäst-före-datum man kommer desto mörare är köttet.
Kött förpackat i vakuum får en mörkare färg, det är helt naturligt och försvinner när man öppnar förpackningen. Det kan dofta lite syrligt när man öppnar förpackningen, det betyder inte att köttet är dåligt utan är helt naturligt. Doften försvinner efter en liten stund.
Skin pack
En variant av vakuumförpackning. På en botten av hårdplast läggs köttet och ovanpå det plastfolie som smiter åt köttet som förvaras lufttätt i vakuum. Denna förpackning har samma funktion som vakuumförpackningen som beskrivs ovan.
Butikspackat kött
Köttet packas i tråg som omsluts av plastfolie och förses med etikett i butiken. I denna typ av förpackning är det vanlig luft i paketet. Det innebär att bakterier som gör att köttet blir dåligt kan växa snabbare än i skyddad atmosfär eller vakuum. Därför har kött i denna typ av förpackning kortare hållbarhet.
Märkning av kött
På förpackningar med livsmedel ska det finnas tydlig information om livsmedlet. Det är för att man lätt ska kunna välja vad man vill ha.
Reglerna för märkning av livsmedel är till största delen gemensamma inom EU och många regler t ex om beteckning, ingrediensförteckning och bäst före gäller för i princip alla typer av livsmedel. Men det finns också speciella märkningsregler för kött. Här nedan beskriver vi olika delar av märkningen som kan finnas på kött.
1) Identifieringsmärket 2) Ursprungsmärkning 3) Den frivilliga ursprungsmärkningen Kött från Sverige 4) Beteckning 5) Ingrediensförteckning och ytterligare märkning 6) Bäst före-datum eller sista förbrukningsdag
1. Identifieringsmärket (ovalen)
Identifieringsmärket finns på kött och andra animaliska produkter från EU. Det är en oval som innehåller en landsbeteckning, till exempel SE för Sverige eller DK för Danmark. Siffran i ovalen visar vilken anläggning som gjort den senaste bearbetningen eller paketeringen av livsmedlet. Ovalen betyder att anläggningen är godkänd för att hantera produkter av animaliskt ursprung. Märket gör det lätt att spåra livsmedlet då man vet var det har producerats eller förpackats. Märket visar inte köttets ursprung.
2. Ursprungsmärkning
Följande typer av kött ska ursprungsmärkas:
- Kalv- och nötkött (fryst, kylt och färskt)
- Kött av gris, får, get och fjäderfä (fryst, kylt och färskt)
Vid ursprungsmärkning av nötkött ska det anges i vilket land som djuret är fött, uppfött, slaktat och styckat eller berett (malet).
Vid ursprungsmärkning av gris, får, get och fjäderfä ska det anges i vilket land som djuret är uppfött och slaktat.
Om djuret är fött, uppfött och slaktat i samma land så kan det anges som ursprung t ex ”Ursprung: Sverige”.
Efter att det står i vilket land där slakt eller styckning skett, så står också ett nummer t ex ”Styckad i Sverige, Anl: 0053”. Numret anger på vilken anläggning som styckningen skedde. Alla anläggningar som hanterar animaliska produkter behöver vara godkända av Livsmedelsverket och alla anläggningar har ett eget nummer. Detta nummer är detsamma som anges i identifieringsmärket (ovalen).
För nötkött står även ett referensnummer/referenskod i närheten av ursprungsmärkningen. Det säkerställer att man kan spåra köttet tillbaka till djuret eller gruppen djur. För gris, får, get och fjäderfä finns samma krav på spårbarhet, men spårbarheten kan då även vara en partikod, ett batchnummer eller gå att spåra genom bäst före datumet.
3. Ursprungsmärkningen Kött från Sverige
Märket Kött från Sverige är en frivillig märkning för svenskproducerat kött och charkuterier. Märket används både på helt kött och charkuterier, som korv med exempelvis nöt, gris, lamm, får, ren, älg, vildsvin och hjort. Kött från Sverige ingår i märkningen Från Sverige.
Märkningens fem kriterier är:
- Alla djur är födda, uppfödda och slaktade i Sverige.
- Odling har skett i Sverige.
- All förädling samt packning har gjorts i Sverige.
- Kött-, ägg-, fisk-, skaldjurs-, fågel- och mjölkråvara är alltid 100% svenskt, även i sammansatta produkter som korv eller leverpastej.
- I sammansatta produkter ska minst 75% vara svenskt, som korv och leverpastej.
Det finns idag flera frivilliga märkningar som används på produkter för att lyfta att produkten har ett visst ursprung eller har producerats på ett visst sätt. Läs mer om fler frivilliga märkningar längre ner på sidan.
4. Beteckning
Varans beteckning ska stå på etiketten för att man lätt ska se vad förpackningen innehåller. Det kan till exempel vara högrev av nöt eller grytbitar av gris. Djurslaget bör ingå för att beteckningen ska bli tillräckligt beskrivande.
5. Ingrediensförteckning och ytterligare märkning
Ingredienser
Alla ingredienser som har använts för att tillverka livsmedlet ska finnas med i ingrediensförteckningen. De ska stå i fallande storleksordning, det betyder att den ingrediens som det finns mest av ska stå först.
Förvaring
En förvaringsanvisning berättar hur köttet ska förvaras för att hålla till det bäst före datum eller sista förbrukningsdag som anges. Vanlig förvaringsanvisning för kött är ”Kylvara, förvaras i +4°C eller kallare”.
Näringsdeklaration
Näringsdeklaration som anger hur mycket kalorier, kolhydrater, fett, protein etc som produkten innehåller behöver inte anges om produkten endast består av en råvara som exempelvis rått kött. Många tillverkare anger ändå denna information på sina förpackningar frivilligt. Näringsdeklaration är däremot obligatorisk på produkter som korv och marinerade produkter.
Kontaktuppgifter
Om du har frågor om produkten eller vill reklamera den så kan du göra det genom att kontakta tillverkaren.
Ytterligare märkning
Produkter som har benämningen ”malet kött” ska även märkas med följande uttryck: ”Fetthalt lägre än X%” och ”Förhållande mellan kollagen och köttprotein lägre än X%”. Kollagen finns i bindväv. En förpackning med nötfärs kan ha följande text: ”Förhållande mellan kollagen och köttprotein <15%”. Det betyder att färsen består av max 15% kollagen.
Köttprodukter som är avsedda att ätas tillagade, exempelvis marinerat kött och köttfärs, ska tydligt märkas med information om att ”Produkten måste värmas upp grundligt före konsumtion” eller motsvarande.
Om ett korvskinn inte är ätbart, som till exempel skinnet runt falukorv, så måste det anges.
6. Bäst före-datum eller sista förbrukningsdag
Köttets hållbarhet anges med ett bäst före-datum eller sista förbrukningsdag. Bäst före datum är det datum som tillverkaren bedömer att produkten minst håller sin kvalité till, men det kan hålla längre. Det som händer efter bäst före-datum är att kvaliteten så småningom blir sämre, men maten kan fortfarande vara fullt ätbar. Sista förbrukningsdag anges på mer känsliga råvaror som exempelvis köttfärs och råkorv. Sista förbrukningsdag är den dagen som produkten senast ska ätas. Efter att sista förbrukningsdag har passerats anses inte produkten vara säker att äta.
Både bäst före och sista förbrukningsdag är satta utefter att köttet förvaras så som det anges på förpackningen. Om det står att köttet ska förvaras i +4°C och det är +6°C i din kyl, så håller köttet en kortare tid. Om det istället är kallare i din kyl än vad som anges på förpackningen, så håller köttet ofta längre än efter bäst före.
På vissa förpackningar kan det stå ”bäst-efter” följt av ett datum. När förpackningen öppnas efter det datumet så har man ett garanterat mört kött. Det gäller främst nöt men även vissa detaljer av lamm.
Läs mer om märkning i broschyren Märkning av färdigförpackade livsmedel hos Livsmedelsverket.
Certifiering och märkning av kött
Det finns många olika sätt att föda upp köttdjur på, vilket också ger oss som konsumenter en rad olika valmöjligheter. För dig som vill göra ett aktivt val för god djuromsorg, att ytterligare minska klimatpåverkan, särskilt gynna naturbetesmarkerna eller det svenska jordbruket finns olika märkningar att hålla utkik efter. Här reder vi ut vad som utmärker de olika märkningarna.
Kött från Sverige
Märket Kött från Sverige betyder att köttet är från djur som är födda, uppfödda och slaktade i Sverige, och att produkten är förädlad, förpackad och kontrollerad här. Märket används på både kött och charkuterier. Djuren är uppfödda på gårdar i Sverige och enligt svensk djurskyddslag, som är en av de mest ambitiösa i världen. Sverige är ett av de länder som rankas högst i djurskyddsindex hos den internationella djurskyddsorganisationen World Animal Protection.
För att kontrollera att märkningens kriterier efterlevs görs stickprovskontroller hos de som använder märkningen. Kontrollerna utförs av fristående certifieringsorgan.
Svenskt Sigill
Svenskt Sigill finns enbart på svenska produkter och är en märkning som innebär att bonden följer regler som på några områden går utöver svensk djurskyddslag. Här tar man ett större helhetsgrepp på hållbar utveckling – klimat, biologisk mångfald och djuromsorg.
För att få använda märkningen Svenskt Sigill ska djuruppfödningen certifieras enligt Sigill Kvalitetssystem och kontrolleras via oberoende kontroller vartannat år.
Svenskt Sigill Klimatcertifierad
Svenskt Sigill Klimatcertifierad är märkningen som innebär att bondens verksamhet dels uppfyller IP Sigillnivån och dessutom har gjort åtgärder för att minska sin klimatpåverkan ytterligare. Klimatsmartare djurhållning helt enkelt.
Svenskt Sigill Naturbeteskött
Svenskt Sigill Naturbeteskött är märkningen som innebär att bondens verksamhet dels uppfyller IP Sigillnivån och att köttet kommer från nötkreatur och lamm som under betessäsongen till stor del betar naturbeten i ängs- och hagmarker. Djur som betar naturbetesmarker bidrar starkt till den biologiska mångfalden i Sverige genom att ängar och hagar hålls öppna, vilket många arter är beroende av. Naturbetesmarkens artrikedom gör den till en av de absolut viktigaste markerna för att säkerställa den biologiska mångfalden i Sverige.
Naturbeteskött ska inte blandas ihop med Naturkött vilket är ett varumärke som säljer importerat nötkött från Sydamerika och lammkött från och Nya Zeeland. Observera att WWF i sin Köttguide ger rött ljus till importerat kött.
EU-ekologisk
Produkter som säljs som ekologiska i Sverige måste vara producerade på certifierade lantbruk och produktionsanläggningar som följer EUs lagstiftning om ekologisk produktion. Det gröna lövet visar att produkten är ekologisk. Utöver denna märkning är det i Sverige vanligt med ytterligare ekologiska märkningar som KRAV.
KRAV
KRAV-märket står för ekologisk produktion med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Djuren äter KRAV-märkt foder och får gå ute och beta eller böka fritt året om. Det finns många olika produkter från krav att välja mellan.