Den som åker tåg kan se mer kor, men inte för att antalet kor ökar i Sverige. De blir tvärtom färre. På brickbordet framför dig får du däremot veta mer om de svenska nötdjurens nytta.
För dig som åker tåg kan du från och med nästa vecka se mer kor. Inte nödvändigtvis ut genom fönstret eftersom det är en nedåtgående trend där våra betande djur och våra betesmarker blir färre och färre. Faktum är att i början av året deklarerade Jordbruksverket att antalet nötdjur nu är det lägsta som någonsin uppmätts i landet! Men på brickbordet framför dig berättar Sveriges nötköttsproducenter mer om de svenska nötdjurens nytta med vår goda djuromsorg och hur djuren bidrar till den biologiska mångfalden och att fånga och lagra koldioxid från atmosfären.
Sveriges betes- och ängsmarker har minskat drastiskt de senast 130 åren från närmare 1,8 miljoner hektar till ca 450 000 hektar. Samtidigt utges kon för att vara en klimatbov och det sägs att det bästa du kan göra för att rädda vår planet är att sluta äta nötkött, men det hotar vår biologiska mångfald. Enligt en ny studie om gräsmarkernas användning i jordbruket från Chalmers, redovisar forskarna att av naturbetesmarkernas knappt 450 000 hektar nyttjas ungefär 70% av djur i nötköttsproduktionen.
Om vi slutar äta nötkött har vi bara ca 135 000 hektar naturbetesmarker kvar. Vad händer då med den biologiska mångfalden? Nya wermlands tidningen gör en poäng över dubbelheten i det hela i sin ledare 25 september där de nämner den rödlistade dyngbaggen. Själva anledningen till att den är så illa ute beror på att betesdjuren blir färre och att det därmed finns för få koblajor i hagarna.
En av de artrikaste miljöerna vi har är just i våra svenska naturbetesmarker, vilket kan jämföras med regnskogen i artrikedom per kvadratmeter. Om dessa betesmarker inte vårdas av betande, trampande och naturligt gödslande djur försvinner den artrika floran och faunan.
Betesmarkerna lagrar koldioxid
Enligt Naturvårdsverket behövs fler betande djur för att klara Sveriges miljömål om ett rikt växt- och djurliv och ett rikt odlingslandskap. Förutom att stärka den biologiska mångfalden så beräknas de svenska betesmarkerna också lagra mellan 0,1-0,3 miljoner ton koldioxid (ekvivalenter) per år.
Samtidigt lagrar svensk åkermark årligen in 2,3 miljoner ton koldioxid (ekvivalenter) och forskarna menar att vallodlingen är en viktig del i detta. Den absolut största delen av fodret till svenska nötdjur är just vall – det vill säga odling av gräs och klöver, som också är Sveriges vanligaste fodergröda.
Betesdjuren tillsammans med vallodlingen är alltså en viktig resurs för flera ekosystemtjänster och inte minst för att producera näringstät och miljösmart mat på. Något som också forskarna på Chalmers skriver under på i sina slutsatser.
» Klicka vidare här för att få veta mer om varför du ska välja svenskt nötkött när du handlar
