Visste du att de där vita runda balarna som ligger ute på åkrarna, förutom att ge foder till djuren, också fångar koldioxid från atmosfären? Det låter high-tech, eller hur? Det är det också, men helt skapat av naturen själv.
Vallen är Sveriges vanligaste fodergröda
Nu skördas det gräs och fångas koldioxid. Den absolut största delen av fodret till svenska nötdjur och får är vall – det vill säga odling av gräs och klöver, som också är Sveriges vanligaste fodergröda. Sverige är också en av de största producenterna i världen av ekologiska fröer till vallodling. Just nu pågår slåtter av vallen runt om i landet. Det är nu som dagarna är långa och ljusa och gräset växer som allra bäst.
Lantbrukarna slår nu först gräset och lägger det sedan i strängar. Sedan samlar man upp gräset och ensilerar det i dom där vita balarna man ser ute på fälten. Eller så kan man förvar det i en silo på gården eller torkar det till hö.
Om det är gynnsamma förhållanden resten av sommaren med regn, sol och värme kommer vallen att växa upp på nytt och förhoppningsvis ge flera skördar under säsongen, oftast tre.
Koldioxidfångare på köpet
Samtidigt som vallen växer fungerar den som en gigantisk uppfångare av koldioxid från atmosfären. Odlingen minskar alltså halterna av koldioxid, vilket i sin tur hjälper till att bromsa uppvärmningen av klimatet som mestadels beror på utsläpp av fossil koldioxid från förbränning av kol, olja och gas.
De senaste decennierna har vallodlingen ökat i Sverige, vilket också ökat upptaget av koldioxid från atmosfären genom inlagringen av kol i svensk åkermark.
Med hjälp av mikrober (alltså pyttesmå organismer) i jorden och gräset och andra grödors långa rötter lagras idag omkring 2,4 miljoner ton koldioxid i svensk åkermark per år. Och med hjälp av djurens betande, trampande och gödslande lagras ytterligare mellan 0,1-0,3 miljoner ton koldioxid per år i svenska betesmarker.
Vallen ger viktigt avbrott
I Sverige används ungefär 7 procent av landets yta till jordbruk. Vi har mycket mark som inte går att använda till att odla vegetarisk mat. Då blir det resurssmart att använda den till betesmark och vallodling till djurfoder istället.
Vallen behövs också som en mellangröda eller avbrottsgröda i växtföljden. Man kan inte odla spannmål och bönor år efter år. För att förbättra jorden och öka mullhalten och ge marken vila är vall perfekt att odla emellan. Då minskar man också samtidigt behovet av växtskyddsmedel.
På så vis är vallen som en hälsokur för marken samtidigt som den fångar kol. Och dessutom ser den samtidigt till att förse kor, får och lamm med mat året runt. De ger i sin tur oss människor mjölk och kött. Ett supersmart och hållbart sätt att hålla både livet på jorden och i jorden igång.
I Sverige har vi gott om betesmark och mycket vatten. Dessutom skulle vi kunna odla mer vall vilket betyder att vi har plats för ännu fler djur. Så när trycket på världens resurser ökar behöver vi använda marken på det absolut smartaste och mest hållbara sättet. Här har vallen och djuren en självklar plats. Vad kan man mer göra för att öka klimatnyttan med betande djur?