Dags för julskinka
Nu är det dags igen för den tiden på året då det äts som mest julskinka. Julskinka sägs ha ätits redan under 1600-talet, men under 1800-talet blev det en tradition som idag är en vanlig del av den svenska julen. Att just grisen och fläskkött haft en så dominerande roll på julbordet beror på att grisen varit ett viktigt djur inom det svenska jordbrukssamhället under flera sekler.
Julskinka, den största favoriten på julbordet
Idag är julskinkan det som allra flest tycker är viktigast att ha på julbordet. Enligt Svenska
Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning som i november 2018 genomfördes av Demoskop, tycker 25 procent av de tillfrågade att julskinkan är den största favoriten på julbordet. På andra plats med 15 procent kom Janssons Frestelse. 66 procent av de tillfrågade tycker att kött och chark ska dominera på julbordet.
Viktigast att maten på julbordet är svenskproducerad
Av de tillfrågade tycker 47 procent att det är viktigast att maten på julbordet är svenskproducerad, visar samma undersökning. I ICAs rapport ”Maten och framtiden” som genomfördes i april 2017 sätter även 00-talisterna högt värde på närodlat och svenskproducerat. 68 procent tror att vi äter ännu mer närodlat i framtiden. Vi ser ett ökat intresse för mer grönt och vegetariska inslag på julbordet, men samtidigt ska julmaten för många vara traditionell med julskinka, köttbullar, revbensspjäll och sill. Under 2017 såldes cirka 6.439 ton julskinka under vecka 46-52. Av dessa kom cirka 4,5 procent från eko-grisar.
Knappt 1 procent av den julskinka som såldes förra året var utländsk. Väljer man svensk julskinka vet man att den är fri från salmonella och att grisarna haft det bra. Sverige har ett av världens bästa djurskydd och ger minst antibiotika inom hela EU i sin grisuppfödning. De svenska grisarna får också behålla sin knorr och ges strö, såsom halm att böka i. Att välja svenskt griskött framför importerat ger jobb i Sverige, framför allt på landsbygden där det ofta är en bristvara.
Julskinka innehåller också nitrit, precis som många andra charkuteriprodukter. Nitrit ökar hållbarheten och förhindrar tillväxt av den farliga bakterien Clostridium botulinum som kan tillverka ett gift som ger allvarliga neurologiska störningar. Krav-märkt julskinka får inte innehålla nitrit. Den är därför gråare i färgen och har kortare hållbarhet.
Vad gör en julskinka till julskinka?
Så vad gör då en julskinka till julskinka? Först och främst måste skinkan vara rimmad. Skinkan på grisen består av flera detaljer; fransyska, innanlår, lägg, rostbiff, rulle och ytterlår. Stora julskinkor delas i två, respektive medelstora och små julskinkor som delas i tre och fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och nätas för att hålla formen.
Skinkan ugnsbakas eller kokas och griljeras sedan enligt det klassiska receptet med senap och ströbröd samt hela nejlikor runt om. Kokspadet från skinkan brukar sparas för att bli dopp i grytan. Idag förekommer massor av olika varianter på griljering.
Sök exempelvis på julskinka bland våra goda recept.
Vad gör man med resterna?
Resterna som blir över av julskinkan är utmärkta att använda i annan matlagning även efter jul. Använd den precis på samma vis som kassler. Det som blir över kan man naturligtvis också tärna upp och frysa in för att sedan ta fram till diverse pastarätter och gratänger. Varför inte svänga ihop några tjusiga snittar till nyår med strimlad julskinka på?
