Julskinka är fortfarande favoriten på julbordet
I år har julskinkan stärkt sin position som nummer ett under julen, så julskinka är fortfarande favoriten på julbordet. Det visar Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning för 2021. I år säger 28 procent av svenskarna att skinkan är den stora favoriten, jämfört med 25 procent förra året. På andra plats kommer Janssons frestelse följt av sillen.
Griskött har vi länge ätit i Sverige och traditionen att slakta en gris till jul eller midvintern är mycket gammal. Vi tror att traditionen med julskinka härstammar från 1600-talet. Att få äta färskt griskött till jul var väldigt lyxigt förr i tiden. Numera är det något vi tar mer förgivet. Men likväl nu som förr bör vi känna tacksamhet att vi får njuta av den goda julskinkan. För att på ett resursklokt sätt också ta hand om övriga detaljer på grisen är detta också tiden för revbensspjäll, korv och pastej. Eller varför inte grisfötter?
Viktigast att maten är svenskproducerad
Det allra viktigaste med julmaten är att den är producerad i Sverige. Minst 90 procent av julskinkan som serveras är svensk – det är det konsumenterna vill ha. Vill du också köpa svensk julskinka? Titta efter märkningen Från Sverige. Julbordet får också gärna digna av mer kött och chark än enbart skinka. Hela 70 procent av svenskarna anger att de vill att majoriteten av maten på julbordet ska vara olika rätter med kött och chark, jämfört med 63 procent förra året. Revbensspjäll, pastejer, köttbullar och prinskorv och annat gott vill vi alltså ha. Men även grisfötter som även nämns i julmatsundersökningen. Alldeles snart är det dags för julskinkan. Här finns mer att läsa om julskinka.
Trender kring julskinka
Enligt branschorganisationen Svenska Köttföretagen är trenden kring julskinkan stabil sedan flera år. Branschen ser också andra trender.
De senaste 10 åren är trenden att svenska konsumenter köper mindre julskinka. Det kan förklaras i att vi väljer skinkor som är mindre och färdigkokta vilket i sin tur minskar på svinn.
Även om vi väljer mindre skinkor så är det är också vanligare att konsumenten köper färdigskivad julskinka som börjas ätas tidigare i december. Man kan inte vänta!
Förutom att skinkan ska vara svensk är det också ett fortsatt starkt intresse för lokalproducerat och premiumprodukter.
Om allt håller i sig kommer vi att i år också få möjligheten att fira jul med nära och kära och till och med på restaurang och konferensanläggningar. Då blir det mer fart på julborden och så klart en ökad mer svensk skinka som serveras.
Lite fakta om julskinka
- Hela skinkan på grisen består av flera muskler; innanlår, ytterlår, rulle, lägg, rostbiff och fransyska.
- Till stora julskinkor delar man hela skinkan i två delar, medelstora i tre delar och små i fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och nätas för att hålla formen. De runda ger stora skivor medan de avlånga är lättast att skära jämnstora skivor av och har kortare tillagningstid. Se mer i Scans julskinkeskola.
- Produktionen av griskött är mer eller mindre konstant året runt, vilket innebär att det krävs långlagring av julskinka för att möta efterfrågan. Detta görs antingen genom djupkylning eller genom att styckbitarna fryses för att förädlas senare.
- För att det ska finnas tillräckligt med julskinkan i december så sparar man skinka redan från slakten under sommarmånaderna. I praktiken innebär det att producenterna fryser in betydande mängder köttråvara som senare bereds till skinka.
- De allra flesta julskinkor som säljs i Sverige är saltade och innehåller nitrit. Det är en klassisk ”konserveringsmetod” och skinkorna är säkra och godkända som livsmedel. Den krav-märkta julskinkan får enligt Kravs regler inte innehålla nitrit. En skinka utan nitrit har en gråare färg och kortare hållbarhet – ha koll på kylkedjan.
- Nitrit förhindrar tillväxt av den farliga bakterien Clostridium botulinum som kan tillverka ett gift som ger allvarliga neurologiska störningar. Därför används nitrit i många charkuteriprodukter och även i julskinka.
