Gutefåret kan bli Sveriges svar på parmaskinka

Hushållningssällskapet vill ursprungsmärka Gutefåret. Det skulle ge gotländsk lammstek samma exklusiva status som den italienska parmaskinkan eller löjrommen från Kalix, rapporterar radions Gotlandsnytt .

Mat kommer utan tvekan stå i fokus på Gotland i år då ön
utnämnts till Årets Matlandethuvudstad 2013 av landsbygdsminister Eskil
Erlandsson (C) och hans expertråd.

Hushållningssällskapet har tagit tillfället i akt och
föreslår en ursprungsmärkning av öns populära köttdjur – Gutefåret.

– En ursprungsmärkning skulle höja både värdet och
attraktionskraften på produkterna. Det är väldigt viktigt hur Sverige som
Matlandet internationellt kan visa upp att man har spetsprodukter, säger
Hushållningssällskapets Riina Noodapera till radions Gotlandsnytt.

Köttet från gutefår är annorlunda i sin struktur vilket
påverkar smaken. En lokal ursprungsmärkning av Gutefåret skulle innebära att
det i får en speciell märkning matbutikerna.

En viktig strategi för att främja tillväxten på landsbygden
i andra EU-länder har varit att ursprungsmärka (”certifiera”) lokalt producerade
livsmedel enligt ett system som utvecklats inom ramen för EU:s gemensamma
jordbrukspolitik. Märkningarna ”Skyddad ursprungsbeteckning” (SUB), ”Skyddad
geografisk beteckning”(SGB) och ”Garanterad traditionell specialitet” (GTS) har
med framgång använts inom EU för att främja lönsamheten i enskilda
landsbygdsföretag.

Medan bland annat Italien har ett par hundra ursprungsmärkta
livsmedel, varav Prosciutto di Parma (parmaskinka) och Parmigiano Reggiano
(parmesanost) hör till de mest kända, finns i Sverige bara enstaka produkter
med skyddat namn. Svecia, Skånsk spettkaka respektive Bruna bönor från Öland är
SGB-registrerade; Hushållsost och Falukorv får märkas med GTS medan endast
Kalix löjrom hittills fått rätt till SUB-certifiering, dvs den som innebär
högst krav, men också starkast skydd.

Aktuellt

Tallrik som visar procentuell direktkonsumtion av råvaror

Dags för nya verktyg för hållbara måltider?

En hållbar måltid handlar om mer än klimat. Nya beräkningar från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att olika livsmedel påverkar vatten, biologisk mångfald och bekämpningsmedelsanvändning på helt olika sätt. Därför behöver vi se hela tallriken.

Det fortsätter att storma kring de nya näringsrekommendationerna

350 gram rött kött i veckan – men varför just 350?

De nya svenska kostråden rekommenderar mindre rött kött än tidigare. Underlaget bakom just 350 gram har ännu inte redovisats fullt ut, och siffran verkar vara en bedömning snarare än ett vetenskapligt fastställt värde.

Rulla till toppen