Myter om kött

”Om vi bara äter vegetariskt kan vi producera mer mat på mindre yta”

Det sägs att animalieproduktionen gör att vi använder betydligt mer jordbruksmark än vad vi skulle behöva om alla åt vegetariskt. Stämmer detta? Är det mer resurssmart och hållbart?

Den totala åkerarealen i Sverige är ca 2500 m2 per person. För att producera mat till en vegan finns det beräkningar på att det endast krävs runt 800 m2 åkermark. Så om vi alla blir veganer och slutar äta kött så är det bättre. Eller?

Rent teoretiskt går beräkningarna ihop och man kan visa på att det går åt mindre mark om man äter vegansk mat, jämfört med om man äter en blandkost med både vegetabilier och animalier. Men det finns det fler aspekter man behöver ta hänsyn till. Exempelvis så säger ytan jordbruksmark inget om vilken typ av mark som krävs för att producera maten.

På en stor del av den åkermark som finns i Sverige finns det inte förutsättningar för att odla annat än gräs och klöver. Det finns också en stor del betesmark med stor biologisk mångfald som är beroende av de betande djuren. Det enda sättet att bevara den biologiska mångfalden och producera mat från dessa marker är att låta djuren äta gräset som växer där.

Största hoten mot den biologiska mångfalden 2020

Ett samspel mellan djur och växtodling

På de marker där man odlar vegetabilier som vete och raps blir det också alltid en del av grödan som vi människor inte kan äta. Vi äter vetemjölet av vetekärnan, men vi kan inte äta halmen. Vi äter rapsolja, men vi äter inte de delarna av rapsfröna som är kvar när vi pressat fram oljan (rapskakan). Detta kan användas till djuren eftersom rapskakan kan bli foder och halmen kan bli strö i boxarna. Djuren producerar i sin tur gödsel som kan läggas tillbaka på åkern för att ge näring till det som ska växa där. På så vis samarbetar djuren och växterna inom jordbruket och det skapas ett kretslopp på gården.

Osäkerheterna i odlingen är ytterligare en sak man behöver ta hänsyn till. Alla som någon gång odlat – oavsett om man är bonde med många hektar eller om man odlar på en liten plätt i sin trädgård – vet att väder, vind, jordart eller angrepp från insekter, skadegörare eller röta påverkar hur växterna mår. Allt detta påverkar skördarna och grödans kvalitet. När grödan av någon anledning får en lägre kvalitet än det som krävs för att blir mat till människor, så kan vi ge det till djuren, som i sin tur kan omvandla det till prima mjölk och kött. På det sättet är djuren också viktiga för vår beredskap. När skörden slår fel så kan skörden ges till djuren och djuren kan förse oss med livsmedel.

Det finns alltså siffror som visar att vegansk mat använder mindre jordbruksmark, men med en vegansk kost kan man alltså inte ta vara på allt som grödorna ger. På våra breddgrader går växtodling och djurhållning hand i hand och så har det varit länge.

Egentligen är det inte svårare än att studera vilken kost som funnits i olika delar av världen för att förstå vad som är långsiktigt hållbart utifrån lokala förhållanden. Människan har helt enkelt behövt jobba med de förutsättningar som naturen ger på den plats som vi lever så att markerna ska kunna fortsätta ge mat år efter år. I Sverige har den traditionella kosten därför bestått av exempelvis spannmål, rotfrukter, mjölkprodukter och kött. På våra breddgrader är samspelet mellan djur och växtodling fenomenalt!

Resursklok köttproduktion

Rulla till toppen