
Året på ett lantbruk med djur
På våren börjar det gro och växa, vårbruket drar i gång och när gräset i hagarna vuxit till sig släpps de betande djuren som lamm och nötkreatur på bete. Innan dess har förstås stängsel kontrollerats.
Sommartid skördas vinterfodret, vallen, till lamm och nötkreatur. Betesdjuren ses till dagligen, man ser till att djuren har vatten och de flyttas mellan beten. Hösten är skördetid. Spannmål till människor och djur skördas och halm till strö tas tillvara. När det blir för kallt utomhus och för dåligt bete tas djuren in i stallarna igen. Det är också på hösten som flest djur skickas till slakt i stället för att stallas in.
Djuren en förutsättning för gårdens kretslopp
Grisar får kultingar året runt och det samma gäller för kalvningar för mjölkkorna, även om flest kalvar av både mjölk och köttraser föds på våren. Lamningarna sker framför allt på vårvintern och våren. Det är tack vare djuren som gårdens kretslopp fungerar och som vi kan ha en cirkulär matproduktion i Sverige. Djuren är förutsättningen för att vi ska kunna få mat från marken. De vårdar landskap och röjer sly när de betar markerna. De ger oss samtidigt gödsel som är viktig näring för mikrolivet under marken, så att jordarna fortsätter vara bördiga och friska så vi kan odla grödor på ett hållbart sätt.
Djuren är också backup-planen
När skörden slår fel på grund av för mycket eller lite regn är djuren backup-planen. De har förmågan att omvandla spannmål eller andra vegetabilier som blivit för dåliga för att vi människor ska kunna äta dem. Av djuren får vi till kött och mjölk som vi människor kan äta.
I Sverige har vi medvetna konsumenter och kompetenta bönder som gör att djurhållningen hela tiden utvecklas och förbättras. Tack vare ökad medveten och kunskap blir vår svenska köttproduktion konkurrenskraftigt samtidigt som djuren får ett så bra liv som möjligt. Det handlar bland annat om bättre djuromsorg, minskade klimatutsläpp och ökad resurseffektivitet.