Antal nötkreatur och grisar minskar, men får ökar
Mängden djur som föds upp för livsmedel i Sverige varierar över tid, men har sammantaget minskat vad gäller grisar och nötkreatur, men ökat när det kommer till får. Mellan 1980–2022 har antalet nötkreatur minskat med 25 procent, antalet grisar med 47 procent, medan antalet får har ökat med 30 procent. Det är Jordbruksverket ansvarar för statistiken genom de djurräkningar görs i juni varje år.
Antalet företag som föder upp djur minskar men blir allt större. Företagens struktur skiljer sig mycket åt beroende på djurslag. Grisföretag är generellt stora och håller många grisar, medan företag med nötkreatur eller får och lamm brukar hålla färre djur. Som exempel på det fanns det år 2022 drygt 1 200 grisföretag, cirka 14 900 nötföretag inklusive mjölkproducenter och knappt 8 300 fårföretag.
Få stora och många mindre slakterier
I Sverige finns det 8 större slakterier som står för ungefär 90 procent av slakten. De övriga är mindre lokala slakterier och totalt finns det knappt 150 livsmedelsanläggningar som sysslar med slakt enligt Livsmedelsverket.
Kött och charkbranschen sysselsätter runt 10 000 personer och bidrar till sysselsättning över hela landet. Inom branschen finns en rad olika initiativ och överenskommelser för att följa upp och säkerställa kvalitet och ansvarstagande.
Den svenska köttbranschen är med internationella mått ganska liten. Det sker ingen större export av varorna och den svenska produktionen räckte under 2022 endast till 28 procent av konsumtionen av lammkött, 56 procent av konsumtionen av nötkött och 84 procent av konsumtionen av griskött, enligt Jordbruksverkets statistik. Resten av köttet som äts i Sverige importeras.
Anledningen till den relativt låga andelen export är att svenskt kött ofta kostar lite mer, på grund av produktionens högre ambition vad gäller miljö, djuromsorg och arbetskraft. De större exportländerna för kött konkurrerar oftast med ett lägre pris.
