Vegetariskt bäst för miljön?

Är vegetariskt en universallösning för hållbarhet? Förra veckan aviserade Malmö stad att alla konferensluncher ska bli helt vegetariska. För att minska sin klimatpåverkan vill kommunen dra ned på köttkonsumtionen. Men är det så enkelt? Är vegetariskt bäst för miljön?

Malmö stads beslut betraktar vissa som modigt, och andra som djupt provocerande. Kommunen har, liksom hela EU, som mål att nå nettonollutsläpp till 2030. Malmö stad, och alla vi andra, behöver göra vad vi kan för att minska vår negativa påverkan på klimatet – men också göra val som gynnar miljön. Om vi uteslutande fokuserar på klimatpåverkan kommer vi att missa alla andra aspekter av långsiktig hållbarhet. Kriget i Ukraina, inflation och högre priser på det mesta, inte minst på livsmedel, har på kort tid tydliggjort de sociala dimensionerna av hållbarhet – och betydelsen av att den mat vi väljer ger oss så mycket näring som möjligt, och att vi i ännu större utsträckning än idag kan producera den själva, i Sverige.

Kött är ett av de mest näringstäta livsmedel vi kan äta. Om konferenslunchen inte lyckas bidra med fullgod näring spelar dock sannolikt mindre roll för de flesta gäster. De är vuxna, och konferensen kanske något av en engångsföreteelse. Att en kommun väljer bort en stor del av den svenska maten – som är bland den bästa i världen för både miljön och klimatet – och de livsmedel som vi har mycket goda möjligheter att producera här kommer däremot att få konsekvenser för Sverige.

Mer vegetariskt – mer import

I dagsläget är Sverige självförsörjande på morötter, socker, spannmål och ägg. En enkel morotskaka, med andra ord. Vi är rätt nära vad gäller potatis också. Tittar man däremot på annan frukt och grönt är importen mellan 50 och 100 procent. Med en ökad vegetarisk kost kommer alltså den importerade maten att ta en större andel. Det är tvärtemot målsättningarna i Sveriges nationella livsmedelsstrategi, som säger att andelen livsmedel som produceras i Sverige ska öka.

Miljöpåverkan större i importerade livsmedel

Beräkningar visar att de importerade livsmedel som vi konsumerar faktiskt har en högre miljöpåverkan i produktionen än motsvarande svenska. Svenskarnas miljöfotavtryck i form av användning av bekämpningsmedel till odlingar och antibiotika till djur uppstår till störst del utomlands på grund av den importerade maten. Den största andelen uppstår i Europa, men för kemiska insektsmedel är användningen i Sydamerika störst. En stor del av klimatpåverkan beror på skövling av tropiska skogar, framför allt av palmolja från Sydostasien och nötkött som importeras från Latinamerika, främst Brasilien.

Är det egentligen hållbart att förlita sig på importen?

Förutom att beakta den ekologiska hållbarheten kan det i dessa dagar också vara på sin plats att prata krisberedskap eller försörjningstrygghet. Under många decennier har dessa frågor betraktats som gammeldags. Varför ska man bry sig om det när allt går att köpa i butiken? De senaste åren har dock Sverige och världen genomgått enorma påfrestningar i form av klimatförändringar, pandemi och nu ett krig som härjar i Europa. Det är inte längre en fråga OM det blir kris. Akuta lägen med kraftiga globala effekter har i stället blivit en del av normaltillståndet.

När Malmö stad väljer att ta ställning för hållbarheten genom att definiera vilken typ av kost som ska serveras så finns beaktas inte frågan om att bidra till den svenska livsmedelsförsörjningen. Att välja svensk och närproducerad mat säkrar det svenska jordbruket och blir mindre sårbara för omvärldens svängningar och förändringar. Att välja svensk mat och svenska råvaror är en investering i vårt gemensamma civilförsvar och vår försörjningstrygghet.

Svensk mat både för miljön och för att säkra vår egen produktion

Eftersom marknaden för livsmedel har påverkats mycket under de senaste åren har konsumenter börjat förstå att maten inte alltid kan tas för given. Om vi minskar inköpen av svensk mat i dag, så kommer det att märkas i butikshyllorna nästa år. Men om vi säkrar den svenska maten minskar även vårt miljöfotavtryck på planeten.

I Sverige producerar vi alltså mat med liten användning av växtskyddsmedel, antibiotika och med en hög djurvälfärd. Vår egena mat har också en lägre klimatpåverkan och gynnar den biologiska mångfalden här. Dessutom har vi gott om vatten och mark. Mycket av maten som importeras har producerats med lägre krav på att djuren ska ha det bra, och med mer antibiotika. Grödorna har ofta också besprutats med kemiska bekämpningsmedel som inte är tillåtna i Sverige.

Svensk matproduktion har som sagt många hållbarhetsfördelar, både miljömässiga och sociala då mat producerad i Sverige också ger arbetstillfällen här.

Hur kan Malmö stad göra i stället?

Vi på Svenskt Kött vill gärna stötta Malmö stad att fatta lite mer långsiktiga beslut. Här är elva tips från oss till er:

1. Välj mat från Sverige för att bidra inte bara till ett lägre klimatavtryck utan också minska annan miljöpåverkan som minskad användning av växtskyddsmedel eller insektsmedel, fossil koldioxid eller antibiotika.
2. Välj mat från Sverige för att också få de positiva miljöaspekterna så som en ökad biologisk mångfald och öppna landskap.
3. Välj mat från Sverige för att på ett resurseffektivt sätt ta tillvara på de förutsättningar för matproduktion vi har i vårt land.
4. Välj mat från Sverige för att bidra till att bibehålla en livskraftig livsmedelsproduktion i vårt land både för att förse oss med mat idag men också i framtiden.
5. Välj kött från Sverige. Väljer ni svenskt kött får ni inte bara närproducerat kött – ni får kött som kommer från en djurhållning i världsklass, med lägre klimatpåverkan. Titta efter märket Kött från Sverige.
6. Ta vara på hela djuret. Köp inte bara filé, biff och kotlett utan gärna också annorlunda styckningsdetaljer för att äta kött på ett mer ekonomiskt och resurssmart sätt. 
7. Dra ner på, eller undvik, råvaror med ett lågt näringsinnehåll. Exempelvis har godis, som är näringsfattigt, ett klimatavtryck på 4,8 vilket är nästan dubbelt så högt som klimatavtrycket från svenskt griskött. Genom att välja mer näringsrika livsmedel behöver man heller inte äta lika mycket för att få i sig den näring kroppen behöver. Kött är ett av de mest näringstäta livsmedel som finns! Medan godis (som är vanligt på konferenser, i stora skålar) tar resurser men innehåller nästan ingen näring alls.
8. Undvik matsvinn. Gör nya rätter av resterna och frys in mat som blivit över eller håller på att passera bäst före. Med hjälp av frysen kan man förlänga hållbarheten avsevärt.
9. Byt ut till svenska alternativ. Halloumi kommer från Cypern som är ett av de länder inom EU som använder mest antibiotika. Därför har halloumi fått rött ljus i WWFs konsumentmatguide. Välj i stället Eldost eller grillost från Sverige. Sojabönor kan exempelvis bytas mot gröna ärtor och avokado mot mosade bondbönor. Den vattenkrävande mandeln kan bytas mot solros- eller pumpafrön som är mindre resurskrävande. Risodlingar släpper ut mycket metan. Väljer ni svenskt havreris minskar er klimatpåverkan. Med lite kreativitet går mycket att byta mot miljövänligare, och ibland också hälsosammare, alternativ.
10. Laga mat efter säsong. Det blir mindre resurskrävande tack vare mindre energiförbrukning och kortare transporter. Om grönsakerna skördas när de är mogna utvecklar de också mer näring och bättre smak, till skillnad från importerade grönsaker som plockas omogna och får mogna under transporten. Undvik flygtransporterade färska frukter, bär och grönsaker. Här kan ni se när olika råvaror är i säsong.
11. Allt måste inte vara färskt. Ta hjälp av frysen och torrskafferiet för att få tillgång till svenska råvaror under hela året.