Uppåt för svenskt kött 2014

Importen av nöt- och griskött minskade under 2014 samtidigt som exporten och den inhemska produktionen ökade. Importen av griskött minskade totalt med nästan sju procent. Produktionen av svenskt lammkött ökade också, även om importen gjorde det med.

Jordbruksverket har
gjort sammanställning
av förbrukningen av kött, det vill säga åtgången i slaktad vikt inklusive ben.

Ett glädjande trendbrott visar att andelen svenskt kött ökade för gris-, nötkött.

Vi förbrukade mer nöt-
och lammkött men mindre griskött. Totalt sjönk förbrukningen av kött med 0,7
procent under 2014. 

Förändringarna
kan kopplas till några händelser:  

  • Användningen av antibiotika till lantbrukets djur debatterades flitigt
    i olika sammanhang. Sverige är sedan lång tid tillbaka det EU-land som
    använder minst antibiotika till lantbrukets djur och även internationellt
    sett har Sverige en låg förbrukning.
  • Förekomsten av multiresistenta bakterier i utländsk grisproduktionen
    och konsekvenser av detta för människohälsan uppmärksammades. En svensk
    undersökning av avelsgrisar har visat att dessa är fria från MRSA.
  • Under året belystes att Sverige har höga krav på djurvälfärd i
    grisproduktionen – knorren är intakt, grisarna lever i lösdrift och det
    finns halm i stallarna. 
  • Organisationen ”Svenskt kött” arbetar aktivt och framgångsrikt med
    marknadsföring, information och märkning.  
  • Livsmedelsverkets råd om att man inte bör äta mer än 500 gram rött
    kött och charkprodukter i veckan diskuterades under 2014.
  • Den offentliga upphandlingen ställer allt oftare krav knutna till
    miljö och djurskydd.
  • Att livsmedelsindustrin och handelskedjorna nu byter ut en del av
    importköttet mot svenskt kött har stor betydelse för utvecklingen av
    svensk köttproduktion, då konsumenterna påverkas av vad som exponeras och
    marknadsförs.
  • Under 2014 ställde sig Landsbygdsdepartementet, berörda myndigheter
    och hela livsmedelskedjan bakom en gemensam handlingsplan för att öka den
    svenska grisproduktionen. 
  • Valutakursutvecklingen med en svag svensk krona har under 2014
    missgynnat importen till Sverige.

Vad påverkar vår konsumtion av kött?

Importen och
förbrukningen av kött har bara minskat vid ett fåtal tillfällen sedan
Sveriges EU-inträde. Senast marknaden krympte var i samband med den globala
finanskrisen 2009.

Många faktorer påverkar
vår konsumtion av kött, men en exakt gradering av deras inbördes betydelse är
svår att göra. Historiskt sett har köttlarm som upplevs hota vår hälsa haft
störst betydelse för konsumtionsutvecklingen. Utbrotten av galna kosjukan är det
tydligaste exemplet, som under 2001 ledde till både konsumtions- och prisfall
på uppemot 25 procent inom EU. Även trender, inkomst och priser påverkar
vad vi äter och köttkonsumtionen har generellt en hög känslighet för
förändringar i hushållens ekonomi. Klimatdebatt och djurskydd bedöms ha
inflytande på en del konsumenters val av livsmedel. Efterfrågan på kycklingkött
har stigit kraftigt, både i Sverige och andra EU-länder, av skäl kopplat just
till hälsa, ekonomi, trender, klimatpåverkan och även religion.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email