Unika mervärden hos svenskt kött

Lagom till sommarens ljumma grillkvällar har Jordbruksverket sammanställt fakta om mervärden hos svenskt kött som kan göra det lättare att välja mer hållbara alternativ i köttdisken.
Bonde ger halm till grisar

Med mervärden menar Jordbruksverket de höga krav på djurskydd, djurhälsa och smittskydd som skiljer Sverige från många andra länder. Andra mervärden är lägre klimatpåverkan och att bidra till ett rikt odlingslandskap med biologisk mångfald.

Produktionen av flera köttslag har minskat i Sverige under många år samtidigt som vi har haft en växande import från andra länder. Köttproduktion diskuteras också i sammanhang som tar upp klimat, djurskydd och hälsa. Som ett led i uppdraget att främja en hållbar produktion och konsumtion av mat har Jordbruksverket tagit fram kunskapsunderlag om skillnader mellan svenskt och importerat gris-, lamm-, nötkött.

– Vi vill att konsumenter, restauranger och offentliga upphandlare ska få ökade kunskaper om hur kött produceras i Sverige. Svenskt kött har unika fördelar jämfört med många andra länder, säger Karin Lindow på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Stöd vid upphandling av offentliga måltider

Sedan tidigare finns kunskapsunderlag om mervärden hos svensk mjölk. Nu finns liknande faktaunderlag om svensk gris-, nöt, får och lammuppfödning.

– Vi har redan använt informationsmaterialet om mervärden hos svensk mjölk som stöd till kommuner vid upphandling av offentliga måltider, och ser ett stort värde i att kunna använda liknande underlag för kött, säger Monica Sihlén vid Upphandlingsmyndigheten.

Exempel på mervärden hos svenskt kött

  • Svensk djurhållning har lägst användning av antibiotika bland EU-länderna. Friska djur behöver inte antibiotika. Detta minskar risken för resistenta bakterier och bidrar till att antibiotika även i framtiden kommer att kunna användas när det verkligen behövs.
  • Svensk djurproduktion har mycket låg förekomst av bakterier som salmonella och det är därmed lägre risk att smittas som konsument om man väljer svenskt kött.
  • Svenskt djurskydd är gott och svenska djur hålls i en miljö där de kan bete sig naturligt. Grisar svanskuperas inte.
  • Svenska nötkreatur, får och lamm får bete och utevistelse på sommaren. Många av dem bidrar dessutom till att bevara artrika naturbetesmarker genom sitt betande.
  • Svenska djur bedövas före kirurgiska ingrepp och slakt, och transporteras max åtta timmar till slakt.
  • Den svenska köttproduktionens klimatpåverkan är låg i internationella jämförelser.
  • Svensk köttproduktion skapar jobb i Sverige och har betydelse för den svenska landsbygden. Här kan du läsa mer om mervärden i svensk grisuppfödning, lammuppfödning och nötuppfödning

Aktuellt

Järn från vegetabilier tas upp lika lätt som järn från kött

Är järnbrist vanligt?

Var tredje tjej i gymnasieåldern och var fjärde kvinna i fertil ålder har tecken på järnbrist. Trötthet och yrsel är vanliga symtom.

Har vi ändrat vad vi äter?

Har vi ändrat vad vi äter?

Januari är ofta en nystart och många vill äta bättre. Men hur har vi ändrat vad vi äter de senaste 50 åren?

Varför äter vi gris i Sverige?

Varför äter vi gris i Sverige?  

I Svenskt Kötts nya film svarar Richard Tellström på frågan ”varför äter vi gris i Sverige”? Tillsammans med Johanna Westman berättar han om grisens historia.

Rulla till toppen