Den här veckan är de flesta tillbaka i vardagen och för många av Sveriges barnfamiljer är det skolstart. Det är dags att träffa kompisar och lärare igen, men också att gå tillbaka till skollunchen. Men vad tycker egentligen elever och anhöriga om dessa måltider?
Näringsrik skollunch ger resultat
För många startar skolan denna vecka. Det är dags att gå tillbaka till rutiner med allt vad det innebär. Skolstart betyder att det är dags att träffa alla vänner och lärare igen, men också att gå tillbaka till skollunchen. Att skollunchen är en viktig måltid råder det ingen tvekan om. I en rapport från 2021 granskade man effekterna av skolmatsprogrammet. Man kunde konstatera att barn som fick gratis skolmat under hela grundskolan blev omkring 1 cm längre, vilket visar på vikten av näringsrika måltider. De utbildade sig också längre, gick oftare på universitet och fick högre livsinkomster. Allra störst var effekten bland barn från hushåll med låga inkomster. Men när det gäller innehållet på tallriken kan åsikterna gå isär. Så vad tycker egentligen elever och anhöriga om dessa måltider?
Vad tycker eleverna?
Nio av tio elever säger att bättre skolmat förbättrar skolan, enligt undersökningen Lyssna på eleverna (2022) från Sveriges Elevkårer. Eleverna tycker att godare och mer näringsriktig mat skulle ge mer energi till att fokusera och prestera på lektionerna. Bättre skolmat ger alltså bättre förutsättningar för eleverna att klara av skolan och få bra betyg.
Under förra läsåret var det många skolor som rapporterat att eleverna äter mer mat på måndagar och fredagar. Det visar också på skolmatens betydelse för jämlikhet och att den näring som skolmaten ger, inte bara är viktig för skoldagen utan för hela dagen. Eleverna säger själva att skolmaten är viktig för att skapa en jämlik skola för alla.
”Bättre skolmat eller lösa hungerproblemet! Mycket större problem än vad vissa tror…”
– citat från undersökningen Lyssna på eleverna.
Vad tycker anhöriga?
De flesta, 7 av 10 tycker att det viktigaste för offentliga kök är att de serverar näringsrik mat visar en undersökning som gjordes av Novus för Svenskt Kött. Att måltiderna tillagas av svenska råvaror och att det är god mat kommer på andra och tredje plats.
Eleverna och allmänheten tycker alltså väldigt lika om vad som är viktigast, med tillägget att allmänheten också värderar svenska råvaror (vilket undersökningen Lyssna på eleverna inte omfattade).
Vad är god och näringsrik skolmat?
Barn och unga som växer och utvecklas behöver bra näring. Ofta också näringstät mat eftersom de yngre barnen äter mindre portioner. Genom varierade måltider med näringstäta animaliska livsmedel som kött eller mejeri serverat tillsammans med rikligt med grönsaker, baljväxter, fullkorn och frukt kan skolmåltiderna erbjuda eleverna den näring som behövs. Med järnrika livsmedel som blodpudding och inälvsmat kan måltiderna också minska järnbristen bland unga. Idag är det så många som en av tre unga tjejer som har tecken på järnbrist. Kött i måltiden gör också att järnet från vegetabilier lättare tas upp av kroppen. Även lite kött kan alltså göra stor skillnad.
Självklart skiljer det sig vilken mat som serveras från skola till skola och från kommun till kommun. Det skiljer sig också från person till person vad man gillar att äta. Därmed skiljer sig också åsikterna om maten. Men som vi ser i undersökningarna finns det ändå några generella åsikter om måltiderna från både elever och anhöriga. Servera god och näringsrik mat av svenska råvaror!
