Svensk mjölk- och nötköttsproduktion kan nå klimatmål

Nyligen släpptes rapporten "Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött" som visar att svensk mjölk- och nötköttsproduktion kan nå Parisavtalets klimatmål.
Ny rapport visar att svensk mjölk- och nötköttsproduktion kan nå Parisavtalets klimatmål.

Nya rapporten ”Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött” visar att svensk mjölk- och nötköttsproduktion kan nå klimatmål enligt Parisavtalet.

Nyligen lanseras rapporten ”Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött” där stora delar av livsmedelsbranschen i Sverige tillsammans kartlagt utmaningar och möjligheter för en produktion som inte påverkar klimatet.

Resultaten visar att den svenska produktionen av mjölk och nötkött kan minska klimatutsläppen i linje med Parisavtalet, samtidigt som produktiviteten ökar och biologisk mångfald gynnas.

Under en livesändning presenterade Elina Matsdotter, hållbarhetschef på Svenskt Kött och del av projektkontoret för rapporten, resultaten och slutsatserna från arbetet som tydliggjorde nötkreaturens viktiga roll i ett framtida hållbart livsmedelsystem. Dessutom redogjordes för de olika klimatgaserna koldioxid, metan och lustgas, som bryts ned olika fort i atmosfären och påverkar den globala uppvärmningen på olika vis.

– Det är viktigt att skilja på dessa tre klimatutsläpp för att bedöma olika insatser att nå 1,5 graders målet inom Parisavtalet, inte minst vad gäller metanutsläppen som uppstår när nötkreaturen idisslar. Det gäller också i andra typer av analyser som bedömer livsmedels klimatpåverkan, menar Elina Matsdotter, hållbarhetschef på Svenskt Kött.

Att sluta äta kött är inte lösningen

Även Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet och del av rapportens externa referensgrupp, lyfte vikten av systemperspektiv för att kunna utveckla näringen vidare och var tydlig med att samtliga utsläpp måste minska – men först och främst de fossila.

– De betande djuren är en del av ett hållbart livsmedelssystem och är en förutsättning för väldigt många andra delar av detta system, så att helt sluta med en viktig del av livsmedelssystemet skulle orsaka väldigt stora utmaningar. Sen finns det också en rad andra viktiga faktorer att tänka på här, som exempelvis biologisk men också inkomststrukturen för hela lantbruket. Så att helt sluta med mjölk och nötkött är inte lösningen, men självklart måste vi diskutera alla delar, sade Johan Kuylenstierna.

Stärkt lönsamhet på gård möjliggör investeringar för ökad produktion

Nötkreatur bidrar med näringsrika livsmedel, och deras unika egenskaper att ta tillvara vall och bete är avgörande för livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden i Sverige. Nötkreaturen har format våra landskap med höga naturvärden där svenska naturbetesmarker idag är bland de artrikaste miljöerna i världen – i nivå med regnskogen.

Viktig roll att spela i framtiden

Den svenska mjölk- och nötköttsproduktionen har även i framtiden en viktig roll att spela i ett hållbart livsmedelsystem. Branschen åtar sig nu att tillsammans driva på utvecklingen och skapa förutsättningar för omställningen till en mer hållbar mjölk- och nötköttsproduktion mot 2050, som når Parisavtalets mål.

Styrkan i samarbete genom hela kedjan är avgörande för att driva på en mer hållbar utveckling. Men insatser krävs från fler aktörer och för att realisera potentialen och möjliggöra omställningen på gården krävs i första hand en ökad lönsamhet inom jordbruket.

Fakta om rapporten

Elva fokusområden för en framgångsrik omställning till en än mer hållbar produktion har definierats. Dessa är: avel för friska djur, djurhälsa och livstidsproduktion, grovfoderproduktion, foderråvaror och fodertillskott, foderstrategier på gården, fossilfritt jordbruk, stallgödselhantering och biogas, kolinlagring, biologisk mångfald, näringsläckage till luft och vatten samt digitalisering, automatisering och ny teknik.

Rapporten har tagits fram av åtta aktörer – Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara – med avgörande bidrag från egna medarbetare och medlemmar, forskare och experter fördelade i olika arbetsgrupper. Utöver arbetsgrupperna har en extern referensgrupp haft en rådgivande funktion och bidragit med synpunkter ur ett vetenskapligt perspektiv under arbetets gång. I projektets externa referensgrupp ingår Johan Kuylenstierna vid Stockholms universitet och ordförande i Klimatpolitiska rådet, Margareta Emanuelson vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Jenny Jewert från WWF samt Ulf Sonesson vid forskningsinstitutet RISE. Även en lantbrukarreferensgrupp har varit knuten till projektet och inkommit med sina synpunkter.

»Här kan du ladda ner hela rapporten

Se liveinspelningen av lanseringsseminariet här:

Aktuellt

WWF lanserar ny köttguide

WWF lanserar ny köttguide

Grönt ljus för svenskt kött från djur på naturbeten och ekologisk gris medan allt importerat kött får rött ljus när WWF lanserar ny köttguide.

Höstlov med husmanskost

Höstlov med husmanskost

Nu när det är höstlov passar det riktigt bra med husmanskost. Förutom att den är god och mättande så är den dessutom i säsong på hösten.

Scroll to Top