Om svensk nötköttsproduktion

I Sverige har vi goda förutsättningar för livsmedelsproduktion ur både klimat- och miljöperspektiv. Men den inhemska produktionen av nötkött minskar för varje år, samtidigt som importen och konsumtionen ökar.
Svenska djur bidrar till en hållbar utveckling

Svensk djurhållning skiljer sig till stora delar från många andra länders och det påverkar effekterna på miljön. Sverige är ett av de största länderna i Europa, men det är bara cirka 7,5% av landarealen som är jordbruksmark och bara ca 1,5% som är permanent betesmark – en unikt låg andel jämfört med andra länder.

Goda förutsättningar att producera livsmedel i Sverige

Förutsättningar med vårt klimat och alla våra skogar, berg och sjöar har påverkat lantbrukets sätt att producera livsmedel och därmed präglat landskapets utseende. Betesmarkerna är ett bevis på hur viktiga de betande djuren har varit för vår matförsörjning under många tusen år. Idag är betade marker både en del av vår kulturhistoria och en energieffektiv livsmedelsproduktion.

Köttkonsumtionen ökar och inhemsk produktion minskar

Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 40% sedan 1990, samtidigt har den inhemska produktionen minskat. 47% procent av det nötkött vi svenskar äter kommer från djur som är uppfödda i Sverige. Resten, 53% av de biffar, högrevar och den nötfärs vi stoppar i oss kommer från nötkreatur uppfödda i andra länder.

Svensk nötköttsproduktion i siffror 2012

  • Importen ökade med 1,8% mot samma tid förra året och utgjorde 53% av den svenska nötköttskonsumtionen. 
  • Exporten minskade med 23,7%.   
  • Konsumtionen minskade preliminärt med 2,2%.  
  • Försäljningen av svenskproducerat nötkött minskade med 6,4%. 

Konsumtionen avser total förbrukning av kött (vara inklusive ben) i Sverige och är framräknad som produktion plus import minus export.(Källa: SJV/SCB)

Aktuellt

Tallrik som visar procentuell direktkonsumtion av råvaror

Dags för nya verktyg för hållbara måltider?

En hållbar måltid handlar om mer än klimat. Nya beräkningar från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att olika livsmedel påverkar vatten, biologisk mångfald och bekämpningsmedelsanvändning på helt olika sätt. Därför behöver vi se hela tallriken.

Det fortsätter att storma kring de nya näringsrekommendationerna

350 gram rött kött i veckan – men varför just 350?

De nya svenska kostråden rekommenderar mindre rött kött än tidigare. Underlaget bakom just 350 gram har ännu inte redovisats fullt ut, och siffran verkar vara en bedömning snarare än ett vetenskapligt fastställt värde.

Rulla till toppen