Så har svenskarnas matvanor förändrats – och varför det spelar roll

När ett nytt år börjar är det många som funderar på vad de äter. Känslan av att man borde äta hälsosammare infinner sig som ett brev på posten i januari. Men hur ser svenskarnas livsmedelskonsumtion ut och hur har den förändrats över tid? I december uppdaterade Jordbruksverket sin statistik över svenskarnas livsmedelskonsumtion med siffror för 2024. Statistiken sträcker sig tillbaka till 1980 och ger ett långsiktigt perspektiv på hur våra matvanor har förändrats.

Mer färdig mat, mindre rena råvaror

Vi äter fler kalorier, men ser man till var våra kalorier kommer ifrån är bilden förvånansvärt stabil. Fördelningen mellan kött, spannmål, mejeriprodukter, fett, socker samt frukt och grönt ser i stort sett likadan ut i dag som för 40 år sedan. Men bakom siffrorna har maten vi köper och konsumerar förändrats i grunden.

Den stora förändringen som skett är att vi idag äter mindre av rena råvaror och mer av färdiga och förädlade livsmedel. Vi köper mindre mjöl men mer bröd, pasta och ris. Färsk potatis har minskat medan chips och andra färdiga potatisprodukter ökat kraftigt. Vi äter mindre rent socker, men mer godis och dricker betydligt mer läsk.

Maten har med andra ord flyttats längre bort från råvaran – och ofta också längre bort från ursprunget.

Statistiken visar alltså att vi i allt mindre utsträckning lagar mat från grunden. I stället väljer vi att köpa och konsumera produkter som redan är tillagade, förädlade eller på något sätt sammansatta. Det påverkar både näringsinnehållet i maten och hur den ser ut, samtidigt blir det svårare att förstå vad maten faktiskt består av.

Äter vi mer kött?

Kött pekas ofta ut som ett problem i diskussioner om hälsa, klimat och hållbarhet. Det sägs ofta att konsumtionen av rött kött ökat dramatiskt och aldrig varit så hög som nu. Med Jordbruksverkets statistik kan vi få en tydlig bild av hur konsumtionen faktiskt ser ut.

Kött, som i Jordbruksverkets statistik består av både rött kött och kyckling, har ökat sen åttiotalet. Men det är främst en ökad konsumtion av kyckling som driver på ökningen. Sedan 1980 har konsumtionen av nötkött ökat med cirka 6 kilo per person och år. Under samma period har kycklingkonsumtionen ökat med omkring 18 kilo per person och år. Samtidigt har konsumtionen av charkprodukter minskat med cirka 9 kilo per person och år. Köttkonsumtionen har alltså förändrats i sammansättning, snarare än ökat rakt av.

Detta mönster kan också ses ur ett ännu längre perspektiv. Sedan 1960 ser vi att konsumtionen varierat under åren, men att konsumtionen av griskött, nötkött och lammkött endast ökat en liten mängd jämfört med vad som konsumerades på 60-talet. De stora trenderna här är tydliga – konsumtionen av chark minskar samtidigt som kycklingkött ökar stadigt.

Tre slutsatser från statistiken

Utvecklingen över tid pekar på tre tydliga mönster:

1. Maten har flyttats längre bort från råvaran
   Vi äter mer förädlad och färdig mat än tidigare, och mindre mat som lagas från grunden.
2. Ursprunget har blivit mindre synligt
   När maten förädlas i flera led försvagas kopplingen till råvaran och producenten, oavsett livsmedelsgrupp.
3. Kostmönstret är avgörande
   Förändringarna i vår kost handlar främst om hur vi äter och vad vi ersätter råvaror med – inte om att ett enskilt livsmedel har tagit över tallriken.

Vad betyder det för framtida kostråd?

Om målet är att förbättra både folkhälsa och hållbarhet visar statistiken att åtgärder behöver utgå från hela kostmönster, snarare än enskilda livsmedel. Man behöver djupdyka i statistiken för att hitta de verkliga drivkrafterna bakom utvecklingen.

För att identifiera åtgärder som gör skillnad krävs därför en mer nyanserad tolkning av data, där underliggande förändringar vägs in när kostråd och styrmedel utformas.

Varför svensk mat spelar roll

När maten rör sig längre bort från råvaran gör ursprung och produktion allt större skillnad. Svensk livsmedelsproduktion innebär kortare avstånd, långtgående regler och hög transparens – från gård till tallrik.

I en tid där maten blivit mer anonym kan svenska råvaror bidra till ökad trygghet och förtroende. Jordbruksverkets statistik visar inte bara hur våra matvanor har förändrats, utan också varför frågor om råvara, ursprung och produktion kommer att bli allt viktigare framåt.