Dags för årets festligaste middag
Nyårsafton är kvällen då man kan passa på att briljera i köket inför vänner och familj. Ofta är det som lagas både dyrt, exklusivt och kanske också lite krångligt. Oavsett om du vill ordna fest utan att det kostar skjortan, eller ställa till med årets lyxigaste middag, då har vi tipsen och recepten som hjälper dig med din nyårsmiddag. Hur ska man planera nyårsmenyn?
Vilket kött ska man välja till sin nyårsmeny? Nyårsafton är nästan som oxfiléns egen dag, men av den anledningen är det inte alltid lätt att hitta svensk oxfilé den här tiden på året. Oxfilé i all ära, men det finns så många fler festliga styckdetaljer att laga och äta. Är du sugen på ett liknande kött bör du testa rostas, kan lagas precis som oxfilé men har lite grövre fibrer. Minst lika festligt men med tydligare smak. Oxkind är också ett helt fantastiskt kött värdig en nyårsupé. Du kan ju också testa att byta köttslag. Det är trots allt minst lika festligt med en ugnsbakad fläskytterfilé eller fläskfilé. Nedan berättar vi mer om lite annorlunda styckningsdetaljer du kan välja istället.
Men tillbehören då? Ja, svamp, kål och rotsaker är både i säsong och festligt med rätt tillagning och servering. De ger också rätterna en god eftersmak som dröjer sig kvar längre i munnen. Att dessa råvaror förekommer i många kända kockars festrecept är inte alls förvånande. Se till exempel Desirée Jaks nyårsmeny här nedan.
Slå två flugor i en smäll och fira ett svinnsmart nyår! Matsvinn är alltid trist, men visste du att resterna från julen kan bli härligt lyxiga rätter till nyårsmenyn? Exempelvis kan både skinka, korv och leverpastej bli nya, goda smårätter att servera som aptitretare. Spana in våra tips nedan.
Desirée Jaks nyårsmeny
Årets Kock 2023, Desirée Jaks, har skapat en riktigt lyxig och supergod nyårsmeny med fina svenska råvaror och givetvis svenskt kött. Desirée Jaks är en fena på att ta vara på hela djuret och är väldigt förtjust i griskött, vilket avspeglas i menyn hon komponerat inför nyår. Menyn är gjord på detaljer som fläsklägg, innanlår av lamm och fläskkotlett. Till det serveras varianter på svamp, lök, kål och ärtor – råvaror som är i säsong eller som är lätta att hitta i frysdisken. Så här säger Desirée om varifrån hon hämtat inspiration till nyårsmenyn:
”Jag inspireras alltid av säsong och försöker tänka på vad som finns att tillgå i den stunden man ska laga rätten. Jag tycker det är härligt att jobba med gris och det var huvudråvaran i min kvalrätt till Årets Kock. Det är också den rätten som är inspiration till huvudrätten i denna meny.”
”I nyårsmenyn finns också snacks av fläsklägg och en tartar 50/50 på lamm och lök vilket gör den snäll mot plånboken. Så avslutar vi med det godaste jag vet och det är att äta dessert ur en skål – parfait tillsammans med blåbär och lite mandelkaka som får upp krispet i deserten.”


Kroketter på slarvsylta med pepparmajonnäs
Krämiga och frasiga kroketter på slarvsylta passar perfekt som tilltugg till champagne. Första rätten i Desirée Jaks nyårsmeny med svenskt kött.

Tartar på lamm med sotad och picklad lök, mandelcrust och ostmajonnäs
Förrätten i Desirée Jaks nyårsmeny med svenskt kött – tartar på lamm med sotad och picklad lök. Hälften lök och hälften lamm gör den snäll mot plånboken.

Kotlett med sauterad kål, ärtor och svamp
Kotlett med sauterad kål, ärtor och svamp är huvudrätten i Desirée Jaks nyårsmeny med svenskt kött. I säsong med kål och svamp, svenska ärtor finns i frysen.

Mandelkaka med blåbärskompott, gräddparfait och oxalis
Prova den här efterrätten på nyårsafton – mandelkaka med blåbärskompott och oxalis. Det här är deserten i Desirée Jaks nyårsmeny för Svenskt Kött.
Testa en annorlunda styckningsdetalj
Nyårsafton är en kväll när många vill bjuda på extra festlig mat och dryck. Oxfilé är populärt men visst kan det vara minst lika spännande att prova en ny köttdetalj.
Rostas
som också kallas rostbiffsfilé och styckas ut ur rostbiffen, är en prisvärd detalj med likvärdiga egenskaper och utseende som en oxfilé. Denna kan du tillaga på exakt samma vis som en oxfilé. Precis som oxfilé är rostas ett rent kött där man endast undantagsvis behöver skära bort någon liten hinna
Karré
förknippar många med grillsäsongen, men hel karré är minst lika festlig att laga till nyårsaftonen. Allra bäst blir den när den grillas eller ugnslagas hel. Den kan också bankas ut, fyllas med diverse godsaker och rullas ihop mer ett grillsnöre. Toppa med en god crunch och servera med exempelvis rotselleri- eller potatispuré.
Högrev
är ett annat alternativ är att använda sig av på nyårsafton. Högrev kan lagad hel i ugnen och blir fantastisk när den grillas hel. Man kan också göra en lyxig gryta med högrev alternativt något annat framdelskött från nöt som på franskt vis fått sjuda länge i rött vin och kryddor. Servera med festliga tillbehör som blir pricken över i.
Fläskytterfilé
är egentligen inget konstigare än ben- och fettfri fläskkotlett som man skurit till på längden. Utskuren och renputsad kallas kotletten för även för fläskhare eller kort och gott ytterfilé. Enligt många är fläskyttern till och med bättre än fläskfilé då den både är mör och behåller mer saftighet efter tillagning. Den klarar helt enkelt lite tuffare tillagning och kan skäras i större bitar. Den bjuder på samma fina smak som fläskfilén och är minst lika festlig att använda till nyårsaftonens lyxiga kreationer.
Halsbit
är en styckningsdetalj som på spanska heter secreto. Så kallas den även i Sverige. Secreto betyder hemlighet. Kanske beror det på att den sitter gömd på sidan av grisens hals eller att det är en väl dold hemlighet att den är så fin att grilla. Det är en ganska ovanlig styckningsdetalj, men enligt många också en av de bästa bitarna på hela grisen. Köttet är rikt marmorerat och passar bra att grilla eller steka i grillpanna.
Fjäderbladsbog
eller luffarbiff är den näst möraste detaljen på hela djuret och är en ganska liten muskel som sitter på djurets framdel. I många andra länder är fjäderbladsbogen lika eftertraktad som filé, men köttet är fetare, har en kraftigare struktur och en rikare smak. Tillaga den hel eller delad. Varje skiva har en sena i mitten. Om man delar köttet utmed denna får man två platta delar. Dessa kan stekas eller grillas hela och skivas upp vid servering likt flankstek. Gärna med ett gott kryddsmör.
Ryggbiff
är ofta billigare än oxfilé och rostas, men för den delen inte sämre. Ryggbiff är fantastiskt att helstekta, antingen i ugnen, på grillen eller under folie i en stekpanna. Får du tag i ryggbiff med fettkappan kvar är det bara ett plus. Tillaga köttet med fettkappan uppåt så att fettet får smälta ner i köttet. När köttet är tillagat skär du bara bort fettet och skivar köttet i lagom bitar.
Hel kotlettrad med ben
är lite av en delikatess att tillaga hel i ugn med benet kvar. Benet hjälper nämligen till att ge en härlig smak åt köttet och göra det mört och saftigt. Det är inte bara lamm passar att smaksättas med rosmarin och timjan – det passar precis lika bra på fläskkött som man vill ge en lite vildare framtoning.
Oxkind
som egentligen inte har mycket gemensamt med oxfilén, är en lyxig detalj som ofta bräseras eller sous vidas till perfektion när det ska serveras på en festlig middag. En oxkind behöver lång tid och låg värme för att tillagas på bästa vis. Bräsera gärna oxkinden i rödvin i flera timmar på låg värme så blir den ljuvligt mör.
Bästa tipsen till hur du lyckas med köttet på nyårsafton
- Ta fram köttet i god tid så det får komma upp i rumstemperatur. Då utsätts inte köttet för en hastig temperaturskillnad som kan få det att släppa mer vätska än nödvändigt, samt att stekpannan inte tappar värme om du ska steka eller bryna köttet.
- Använd salt i marinaden om du ska marinera köttet. Salt binder vätska och hjälper på så vis smakerna att tränga in i köttet.
- Många köttbitar blir allra saftigast när de tillagas hela i bit snarare än uppskurna.
- Använd en stektermometer för att kontrollera köttets temperatur.
- Tänk på att temperaturen i köttet fortsätter att stiga några grader även efter tillagning; 1–2 grader i mindre bitar och 3–4 grader på större. Alltså kan det vara bra att avsluta tillagningen några grader tidigare och låta köttet vila upp sig till den slutliga innertemperaturen man är ute efter.
- Tillaga gärna köttet i en lägre temperatur om du har tid och vill få det riktigt mört. Enligt sous-videmetoden har man samma temperatur eller några grader högre i ugnen som den slutliga temperaturen köttet ska komma upp i.
- Låt köttet vila i 10–15 minuter innan du skär upp det så behålls mer vätska i köttet och värmen hinner jämnas ut över köttbiten.
- Om du väljer ett kött som är tunnare i ändarna kan dessa lätt bli torra. Skär gärna bort ändarna och lägg dem i aluminiumfolie medan du fortsätter att tillaga det tjockare köttet till önskad temperatur. Då får du fler schysta bitar att bjuda på.
- Ta hjälp av ugnen för att varmhålla och för att låta köttet tillagas medan du gör något annat.
- Variera tillagningsmetoden – sous vida köttet eller varför inte grilla det? Att grilla är både festligt, annorlunda och ett trevligt sätt att samlas kring maten. Be gästerna ta med en varm jacka och bjud på värmande dryck vid grillen medan ni minglar.
Fest med rest – Aptitretare med julrester

Aptitretare med kalvsylta, rödbeta och stekt potatis
Visste du att resterna från julbordet gör sig utmärkt som festliga snittar? Varför inte prova dessa aptitretare med kalvsylta, rödbeta och stekt potatis?

Frasig fläsklägg med rotselleripuré, picklade senapsfrön och pepparrot
Frasig fläsklägg med rotselleripuré, picklade senapsfrön och pepparrot är en modern rätt som passar att bjuda på när det är fest.

Grönkålssnurror med rökt skinka och senapskräm
Dessa lättlagade grönkålssnurror med rökt skinka och senapskräm är en utmärkt aptitretare till jul som låter dig ta tillvara av julens bästa råvaror.

Kavring med julkorv, brysselkål och brynt smör
Har du fått rester över från julafton? Dessa goda snittar bestående av kavring med julkorv, brysselkål och brynt smör är festliga att servera på nyårsafton.

Mini-sliders med skinkröra
Släng inte resterna! Dessa mini-sliders med skinkröra passar fint att servera till nyårsfesten och låter dig ta till vara på både julskinka och grönkål.

Smörstekt vörtbröd med leverpastej, romrussin och cornichons
Bjud på goda snittar till julminglet. Detta recept på smörstekt vörtbröd med leverpastej, romrussin och cornichons är framtaget av Catarina König.
Om du ska servera oxfilé, välj svensk oxfilé
Om oxfilén hade en egen dag skulle det troligtvis vara nyårsafton. Det är nämligen få tillfällen då det äts så mycket oxfilé som just denna kväll. Om du ska laga oxfilé, tänk på att välja kött från Sverige och skippa det importerade. Mer antibiotika används i Nord- och Sydamerika. Nötkött från Brasilien ger dessutom extra höga klimatutsläpp och har i genomsnitt en klimatpåverkan som är drygt 70 procent mer jämfört med svenskt nötkött. Läs gärna mer om varför du ska välja svensk oxfilé.

Förrätter
Huvudrätter
Varför ska man välja svenskt kött?
Djuruppfödningen är viktig för Sverige
Tänk på att välja svenska livsmedel idag när du handlar mat. Kolla efter märket Från Sverige så kan du vara säker på att maten är producerad här. Världen och Sverige står inför en kraftig förändring på livsmedelsmarknaden så det bästa vi kan göra är att välja svensk mat för att säkerställa en stark matproduktion i hela landet också i morgon.
Djuruppfödningen är viktig för Sverige då det inte går att producera grödor som spannmål, raps, eller baljväxter i hela landet och året runt. Kött och mjölk är inte beroende av säsong utan kan produceras året om. Oavsett om du enbart väljer vegetarisk mat har djuren en viktig roll i vårt jordbruk, både i kretsloppet på gårdarna och ur ett ekonomiskt perspektiv.
Djuren är vårt beredskapslager
På våra breddgrader förekommer inte så mycket matproduktion ute på åkrarna under vinterhalvåret. I stallarna pågår däremot matproduktionen för fullt. Hela dagarna, året runt. Svenskt kött är därmed alltid i säsong och ett beredskapslager som vi behöver vara rädda om och värna.
Men produktion av kött tar lång tid, flera år. Och när omvärlden plötsligt förändras, när kostnader slår i taket, tvingas producenterna dra i handbromsen och i stället minska sin produktion vilket är den aktuella situationen för svenska bönder idag. Detta kommer att leda till en lägre självförsörjningsgrad som också kommer att bestå under många år framöver.
Ökning av svensk mat är bättre för miljön
Säkrar vi den svenska maten minskar också vårt miljöfotavtryck på planeten. I Sverige producerar vi mat med liten användning av växtskyddsmedel, antibiotika och med en hög djurvälfärd. Vår egen mat har också lägre klimatpåverkan och gynnar den biologiska mångfalden här.
Mycket av maten som importeras har producerats med lägre krav på att djuren ska ha det bra och mer antibiotika. Grödorna har ofta också besprutats med kemiska bekämpningsmedel som inte är tillåta i Sverige. Det är alltså en vinst för klimatet och miljön att säkra den svenska maten.
