Spelar det någon roll var biffen kommer ifrån?

Kött som kött – det spelar väl ingen roll om biffen kommer ifrån Brasilien eller Sverige? Jo det gör det, beroende på vad du värderar som bra eller dåligt.
Kött som kött, spelar det någon roll var det kommer ifrån?

Spelar det någon roll var biffen kommer ifrån? Om den är från exempelvis Brasilien eller Sverige?

Jo det gör det faktiskt! Men det beror ju också förstås på vad du värderar och tycker är bra eller dåligt.  Tycker du exempelvis att det är viktigt att…

  • Djuren mår bra och inte fått antibiotika i onödan trots att de inte är sjuka?  
  • Motverka klimatförändringar och att inte mer regnskog skövlas?  
  • Ha mer biologisk mångfald i Sverige och fler blomstrande ängar?  

Då bör du tänka till kring vilket kött du väljer. Det är nämligen stor skillnad på svenskt och importerat kött i alla dessa aspekter. Låt oss ta det lite mer ingående.  

Lägst användning av antibiotika för tionde året i rad  

Sverige är för tionde året i rad det land inom EU som använder minst antibiotika i djurhållningen. Här medicinerar vi inte friska djur för att de skulle kunna råka bli sjuka på grund av bristande djurhållning – vi behandlar endast djur som faktiskt är sjuka.  Att vi kan ha det på det här viset beror på att djur i Sverige får större utrymmen att leva på och kan utföra sina naturliga behov. Det leder till att de mår bättre och är friskare.  

Men, vet du varför en låg användning av antibiotika är så viktig? När man överanvänder antibiotika blir bakterierna till slut resistenta. Då hjälper medicinerna varken för oss människor eller för djuren – när vi som mest behöver dem. 

Transporterna spelar inte så stor roll som man kan tro  

Självklart är få och korta transporter det bästa för klimatet och för djuren. Dock är det en vanlig missuppfattning att transporterna är den största klimatboven när det kommer till importerat kött. Men det är inte bara transporterna som gör det importerade köttet till ett sämre val. Den största klimatpåverkan kommer av hur djuren har fötts upp. 

I Nord- och Sydamerika är det vanligt att man slutgöder djuren i så kallade feedlots – en typ av hägn där många djur står väldigt tätt med begränsad möjlighet att röra sig för att de snabbt ska gå upp i vikt. Ofta ligger dessa feedlots på platser där foder och vatten behöver köras in från andra håll. Här är klimatpåverkan betydligt högre jämfört med utsläppen från den svenska djurhållningen.  

Enligt en kartläggning som RISE gjort på uppdrag av Svenskt Kött släpper det svenska nötköttet ut 24 koldioxidekvivalenter per kilo kött, medan produktionen av nötkött i Brasilien står för 85 koldioxidekvivalenter per kilo kött. Svenskt nötkött har i genomsnitt alltså en klimatpåverkan som är drygt 70 procent lägre jämfört med nötköttet från Brasilien.

Soja eller gräs – fodret är avgörande  

En viktig aspekt för nötköttets klimatavtryck är vad djuren äter foder. Äter djuren soja som odlats på mark där det tidigare växte regnskog blir klimatpåverkan betydligt högre än om djuren äter gräs från naturliga betes- eller gräsmarker som vi har gott om här i Sverige. Gräs som växer hjälper också till att fånga in och lagra koldioxid i marken – skapar en kolsänka. Detta eftersom gräset har ett längre rotsystem än andra ettåriga grödor som spannmål, baljväxter eller raps. När nötdjuren går ute och betar bidrar de också till öppna landskap och mer biologisk mångfald.   

Nötdjuren i Sverige är nödvändiga för biologisk mångfald  

Biologisk mångfald är grunden för att naturen ska kunna ge oss de ekosystemtjänster vi behöver för vår överlevnad, såsom friskt vatten, ren luft och pollinering av våra grödor. Globalt är avverkning av tropiska skogar ett stort problem för förlusten av artrikedom.  

När man hugger ner regnskog för att istället skapa monokulturer med soja,  majs  eller betesmark förloras många arter.  Avverkningen orsakar också stora utsläpp av växthusgaser vilket förvärrar läget ännu mer.  Allt för att kunna föda upp djur på ett billigt sätt.     

Här i Sverige är läget annorlunda. Här är istället igenväxning av hagmarker det största hotet mot den biologisk mångfalden.  Det visar resultatet från Artdatabankens nyliga sammanställning av Rödlistade arter i Sverige 2020.  I Sverige behöver vi alltså fler nötdjur för att vi ska kunna öka med biologiska mångfalden i landet. Så med andra ord; det spelar roll vilket kött du väljer!

Största hoten mot den biologiska mångfalden 2020

Läs mer om skillnader kring djuruppfödning och varför du ska välja svenskt nötkött här.

Aktuellt

Flankstek teriyaki med nudel och grönsakswok

Är kött dåligt för hälsan?

Ofta framställs rött kött som cancerframkallande och att det är ett livsmedel att undvika. Men stämmer det? Eller är kött bra för hälsan?

Glömt lamm med pasta, gremolata och riven ost

Våra bästa tips på recept för höstlovet

Här är våra bästa tips på recept för höstlovet som ger inspiration och hjälper dig med maten. Långkok på lamm, snabb och god vardagsmat eller tips för utflykten.

Scroll to Top