Restriktiv användning av antibiotika – en nyckel till att klara Covid-19?

Kan Sveriges ansvarsfulla användning av antibiotika, inom sjukvården såväl som i lantbrukets djurhållning ge oss större möjligheter till bättre folkhälsa?
Användningen av antibiotika inom EU 2017

I Sverige har vi under flera decennier haft en ansvarsfull hantering och användning av antibiotika, inom sjukvården såväl som i lantbrukets djurhållning. Idag är Sverige ett av de länder i världen där antibiotikaresistensen ännu är låg. Den svenska uppfödningen av lantbruksdjur är unik på så vis och också viktig för att försvara folkhälsan. 

Idag när hotet från Covid-19 breder ut sig är det viktigt att det finns resurser att ta hand om de som blir sjuka. Även om man skulle bli drabbad av viruset är sannolikheten att man återhämtar sig stor. Uppstår följdsjukdomar, som exempelvis en bakteriell lunginflammation, är det dock en förutsättning att man är mottaglig för antibiotika.  

Antibiotikaresistens är ett globalt problem

Dessvärre är överanvändningen av antibiotika i världen en orsak till att antibiotikaresistens blivit ett globalt problem. Varje år beräknas 700 000 människor i världen dö av resistenta bakterier. I en studie som publicerades i The Lancet denna månad visade forskare att över hälften av patienterna som dog till följd av Coronaviruset i Wuhan i Kina hade fått en sekundär bakterieinfektion innan de dog – en lunginflammation. Studien antyder att sekundära bakterieinfektioner spelar en avgörande roll i dödligheten av covid-19, även om mer dokumentation behövs. Samma situation verkar också vara fallet i Italien och Spanien. 

Ända sedan Europeiska läkemedelsmyndigheten började mäta har Sverige varit det land i EU som använder minst antibiotika inom animalieproduktionen. I Italien används 30 gånger mer antibiotika till djur och i Spanien 24 gånger mer, jämfört med Sverige. De länderna har också betydligt större problem med multiresistenta bakterier än vad Sverige har. Italien är det land i Europa där de flest människor dör på grund av resistenta bakterier. 

Låg andel som används till djur i Sverige

Redan 1986 – alltså för 34 år sedan – och som första landet i världen, förbjöd vi i Sverige användning av antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. För EU tog det ytterligare 20 år innan ett sådant förbud infördes och utanför EU saknas det fortfarande. I Sverige används bara 16 procent av antibiotikan till djur och 84 procent till människor för att bota sjukdomar. I övriga EU bedöms förhållandet vara 50–50 och i USA ännu mer till djuren.  

Ju mer antibiotika som används, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare eller omöjliga att bota vilket i sin tur orsakar stort lidande och höga kostnader för sjukvården. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Både vad gäller människor och djur. 

Sverige har under lång tid gått en annan väg för att hålla djuren friska. Det handlar om sund djurhållning, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning. Friska djur behöver inte antibiotika. 

Aktuellt

Scroll to Top