Globalt sett ger vi mest antibiotika till djuren. I den här lektionen får ni lära er om antibiotika inom djuruppfödning och vad man kan göra för att minska användningen av antibiotika.
Mål
- Att förstå faran med en överdriven användning av antibiotika inom djurhållning.
- Att förstå hur djuruppfödare kan arbeta för att minska användningen av antibiotika.
1. Titta på filmen
Börja med att titta på den animerade filmen som handlar om antibiotika. Diskutera sedan i helklass;
- I filmen sägs att i stora delar av världen ges antibiotika till djur i jakt på billigt kött. På vilket sätt gör antibiotika att kött blir billigare tror ni?
- Vilken är faran med att ge antibiotika till djur som egentligen inte behöver det?
2. Arbeta med faktabladet
Läs texten i Faktabladet Antibiotika och djuruppfödning.
Turas om att läsa högt. Några meningar eller ett stycke per person är lagom.
Hjälp varandra att ställa frågor till texten och reda ut oklarheter.
Sammanfatta innehållet efterhand som ni läser.
Tänk på att läsa långsamt och använd pauser vid punkt och komma.
Här kan du ladda ner texten och skriva ut som PDF.
Faktablad: Antibiotika och djuruppfödning
Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika till djur. Tyskland använder åtta gånger mer antibiotika. Italien och Spanien har 27 respektive 34 gånger högre antibiotikaförbrukning än Sverige.
För övriga världen finns inte tillgänglig statistik på samma sätt som för EU. Men användningen av antibiotika till djur är ännu högre i vissa länder, till exempel Kina.
Därför använder Sveriges bönder minst antibiotika inom EU
I Sverige använder veterinärer och djuruppfödare antibiotika på ett ansvarsfullt sätt. Det är endast sjuka djur som behandlas och med en god djurvälfärd och sjukdomsförebyggande åtgärder finns förutsättningar för att djuren ska hålla sig friska och inte behöva antibiotika.
I Sverige har vi sedan 1986 haft ett förbud mot att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Svenska bönder har en lång tradition av att arbeta tillsammans med veterinärer och myndigheter för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU och saknas fortfarande utanför EU.
De investeringar som bönderna och branschen gör i god djuromsorg har gett utdelning i bland annat friskare djur. Friska och välmående djur är viktigt för svenska djurbönder.
Globalt sett används mest antibiotika inom djurhållning
Ingen vet exakt idag hur stor andel av all antibiotika som ges till djur globalt sett, eftersom det inte alltid kontrolleras. Men det vi vet är att mängden antibiotika som används inom djurhållning är betydligt större än den som används till människor.
Detta är ett stort problem. Hela 70 procent av den antibiotika som används i USA går till boskapsdjur – inte till människor. I Sverige används mycket mindre antibiotika inom djurhållning än till människor. Medan människor använder 60 ton under ett år ger vi bara 10 ton till våra djur.
Bondens arbete är viktigt
Djur som mår bra och god hygien är grunden för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen. Genom bland annat förebyggande djurhälsovård, god djurmiljö och god skötsel minskar risken för sjukdomsutbrott. Färre sjuka djur gynnar både djurs och människors hälsa.
Det är genom bondens dagliga skötsel som djuromsorgen och djurens hälsa säkras. Även om regler och kontroller är nödvändiga så är det djurskötaren som tar hand om djuret varje dag som är den viktigaste garanten för att djuren har det bra. Ett gott djuröga, stort djurintresse och hög kompetens säkrar en god djuromsorg. Veterinärer och andra rådgivare besöker ofta gårdar och arbetar tillsammans med lantbrukare för att ytterligare förbättra djuromsorgen och djurhälsan.
Därför är svenska grisarnas knorr på svansen viktig
Svensk grisuppfödning är unik. De svenska grisarna har större ytor att röra sig på än grisar i andra länder, de får behålla sina svansar, ha tillgång till strö och de får gå fritt och utöva sitt viktiga bobyggnadsbeteende i samband med grisning.
En dålig miljö med till exempel bristfällig sysselsättning till grisarna och små ytor riskerar att leda till att grisarna får beteendestörningar och börjar bita varandra i svansen.
I Sverige arbetar grisuppfödarna förebyggande genom att tillgodose en god djurmiljö som större ytor och sysselsättning till grisarna i form av strö, till exempel halm. I de flesta andra EU-länder väljer man att lösa problemet genom att kupera, det vill säga klippa av, grisarnas svansar. Att kupera är egentligen bara tillåtet om man har problem och har vidtagit en mängd förebyggande åtgärder utan effekt. Ofta är även antibiotikaanvändningen hög i dessa länder. Det finns ett direkt samband mellan en svanskuperad gris, en hög antibiotikaanvändning och utveckling av antibiotikaresistenta bakterier. Därför är svenska grisarnas knorr på svansen så viktig!
Sverige är världsledande i förebyggande djurhälsoarbete
Svenska djur är bland de friskaste i världen. Genom olika bekämpnings- och kontrollprogram har vi lyckats utrota eller effektivt kontrollera flera sjukdomar som finns i andra länder. Detta har vi uppnått genom ett gott samarbete mellan veterinärer, djuruppfödare och myndigheter. Ett bevis på att vi har lyckats är att vi använder minst antibiotika inom EU.
Antibiotika ska användas klokt
Klok antibiotikaanvändning är viktig. Djur som på grund av bakterieinfektion behöver en antibiotikabehandling ska givetvis få det. I Sverige behandlas oftast endast det sjuka djuret, medan gruppvis behandling är vanligast i andra EU-länder. I en del EU-länder är det inte ovanligt att djur rutinmässigt behandlas i förebyggande syfte, det vill säga även innan infektion påvisats hos djuren.
Fyra vägar för att minska antibiotikaförbrukningen inom EU och resten av världen
Antibiotikaanvändning till lantbrukets djur kan minskas genom att följa den svenska modellen. Den går ut på att:
- Antibiotika inte får användas i förebyggande syfte.
- Antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär.
- All användning av antibiotika måste dokumenteras. En veterinär ska regelbundet gå igenom och signera dokumentationen.
- Om antibiotika återkommande används till en grupp djur, ska skälen för detta dokumenteras. En utredning ska genomföras av veterinär och ett åtgärdsprogram ska upprättas och följas.
3. Arbeta med texten
Arbeta individuellt.
Är påståendena nedan sanna eller falska?
- Sverige ligger lägst i användningen av antibiotika inom EU. (Sant eller falskt?)
- I Sverige får man endast ge antibiotika till djur som är sjuka. (Sant eller falskt?)
- Den största antibiotikaanvändningen globalt sett finns inom djurhållningen. (Sant eller falskt?)
- I USA ges endast 30 procent av den totala mängden antibiotika till djur. (Sant eller falskt?)
- Antibiotika kan användas i tillväxtbefrämjande syfte för att få fram billigare kött. (Sant eller falskt?)
- I Sverige är det vanligt att man kuperar grisarnas svansar. (Sant eller falskt?)
- I vissa EU-länder ger man antibiotika till djur som är friska. (Sant eller falskt?)
4. Uppgift
Jobba tillsammans med ”Linjen: Värderande frågor”.
Lärarinstruktion
Skriv ut sex stycken lappar numrerade med 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Skapa en linje på golvet i klassrummet, från vägg till vägg. Använd lapparna att lägga på golvet. 1 och 6 är varandras motsatser.
Exempel:
Påstående; Man borde införa strängare regler för användning av antibiotika.
1 = Håller inte alls med.
6 = Håller med fullständigt.
Efter varje påstående:
- Låt eleverna samtala med de andra på samma siffra en kort stund om varför de har ställt sig som de har.
- Avsluta varje påstående med att några av eleverna får kommentera sitt ställningstagande.
Påståenden
- Billigt kött är viktigt, därför borde antibiotika kunna användas fritt i djuruppfödning.
- Enstaka djur måste kunna behandlas med antibiotika för att undvika onödigt lidande.
- Vi borde ha ännu strängare lagar kring djurhållning eftersom djur som får en bra omsorg inte behöver antibiotika.
- Man borde inte tillåta import av kött från länder som använder mycket antibiotika.
- Restauranger och skolkök skulle ha krav på sig att redovisa varifrån köttet kommer.
- Jag skulle vilja kunna köpa antibiotikafria köttprodukter.
- God hygien är grunden för att minska spridning av bakterier – det gäller både djur och människor.
5. Avslut i helklass
Avsluta med att diskutera en fråga i helklass.
”Ju mer antibiotika som används i samhället desto mer ökar risken för spridning av resistenta bakterier. Redan i dag dör 25 000 personer i Europa varje år till följd av resistenta bakterier.”
Diskutera den här frågan i helklass:
Vad kan vi som konsumenter göra för att påverka användningen av antibiotika inom djurhållning både nationellt och globalt?
6. Slutprov
Svara på frågorna individuellt.
- Bidrar användning av antibiotika till att resistenta bakterier sprids?
- Ge exempel på vad uppfödare kan göra för att minska användningen av antibiotika.