Att hitta ny antibiotika ses som helt nödvändigt när resistens hos bakterier blir allt vanligare. I den här lektionen får ni bland annat lära er om hur forskare gör för att hitta ny antibiotika.
Mål
- Att förstå varför det är viktigt att hitta nya antibiotika.
- Att förstå olika metoder som forskare använder för att hitta ny antibiotika.
1. Titta på filmen
Börja med att titta på den animerade filmen som handlar om antibiotika. Diskutera sedan i helklass;
- Varför är det nödvändigt att hitta ny antibiotika?
- Vad tror ni det är som lockar forskare att undersöka allt mer udda svampar och djur som till exempel sengångare?
2. Arbeta med faktabladet
Läs texten i Faktabladet Jakten på ny antibiotika.
Läs högt i par. Att läsa högt är ett bra sätt att träna både språket och läsningen. Högläsning tränar uttal och ger en känsla för hur språket låter.
Tänk på att läsa långsamt. Använd pauser vid punkt och komma.
Här kan du ladda ner texten och skriva ut som PDF.
Faktablad: Jakten på ny antibiotika
Att hitta nya sorters antibiotika är nödvändigt när resistens mot våra vanligaste antibiotika blir allt vanligare.
Svårt att hitta ny antibiotika
Att hitta ny antibiotika är svårt. I början var det lättare. Det var ett outforskat område och den lättast tillgängliga antibiotikan fångades snabbt upp. Antibiotikan var på denna tid en revolutionerande upptäckt och man förstod inte vidden av problemet med resistens. Därför användes antibiotikan frikostigt. I takt med att nya typer av antibiotika har tagits fram blir det allt svårare att hitta nya.
Mikroorganismer och antibiotika finns överallt
På grund av resistenta bakterier måste forskare söka efter nya typer av antibiotika som inte har använts tidigare. Mikroorganismer och antibiotika kan egentligen hittas överallt i naturen. Forskare undersöker svampar och bakterier som finns i jord, hav och gruvor. Man undersöker även levande organismer som växter, insekter, musslor och däggdjur. Exempelvis kan svampar vara en bra källa i jakten på ny antibiotika eftersom de har utvecklat flera strategier för sin överlevnad.
Läkemedelsbolagens roll
Antalet dödsfall på grund av resistenta bakterier ökar. I Sverige är det flera hundra som dör varje år på grund av resistenta bakterier. Problemet med resistens leder också till ökade vårdkostnader genom att smittade personer måste läggas i egna rum och att vårdtider ökar. Om ökningen av resistenta bakterier i vården fortsätter kommer den extra vård som krävs leda till kraftigt ökade kostnader. Bara i Sverige uppskattas den förväntade kostnadsökningen till miljardbelopp.
Samtidigt som behovet av ny antibiotika är stort gör inte läkemedelsbolagen mycket för att utveckla nya preparat. År 1990 tillverkade 18 av de största läkemedelsbolagen antibiotika. I dag är det bara ett fåtal som gör det. Problemet är att läkemedelsbolagen vill utveckla och sälja läkemedel som ska användas i stora mängder och helst under lång tid. Med antibiotika är det tvärtom, vi vill begränsa användningen och på grund av resistens kanske läkemedlet inte kan användas under en längre tid. Dessutom ges medicinen endast under korta perioder.
För läkemedelsbolagen innebär det stora kostnader att utveckla ny antibiotika. Forskningen tar lång tid och läkemedelsbolagen måste också genomgå en krävande tillståndsprocess. Att göra allt detta för att få ut ett läkemedel som kommer användas så lite som möjligt är inte ekonomiskt rationellt. En lösning kan vara att samhället istället finansierar forskning efter ny antibiotika.
Ansvaret måste flyttas från läkemedelsbolagen
I USA och i EU försöker man öka läkemedelsbolagens vilja att forska fram ny antibiotika genom att skapa bättre ekonomiska förutsättningar. I USA har man till exempel förlängt tiden som ett företag har ensamrätt till intäkterna från ett preparat.
För att få en verklig effekt måste offentliga investeringar öka. En global satsning med offentligt finansierade forskningsanslag behövs. Man bör även titta på andra ersättningsmodeller till läkemedelsbolagen. En idé kan vara att skapa “belöningar” till de bolag som lyckas skapa nya preparat, så kallade “market entry rewards”.
Första nya antibiotikan på 30 år
I media har det rapporterats om att forskare i Kanada kan ha upptäckt den första nya antibiotikan på 30 år. Forskarna har utvecklat en ny metod för att angripa sjukdomsalstrande bakterier. En bra sak med forskarnas upptäckt är att metoden inte slår ut de goda bakterierna. Arbetet med den nya antibiotikan har pågått under sju års tid. Än har tester på människor inte påbörjats och det är lång väg till ett godkänt läkemedel.
Mögelsvampen kan bli viktig
Forskare vid Chalmers tekniska högskola har upptäckt att mögelsvamp kan vara betydelsefull för att ta fram ny antibiotika. Forskarna insåg att mögelsvampen har en god förmåga att producera nya antibiotika, något som hittills inte har utnyttjats. Mycket av den forskning som tidigare gjorts har fokuserat på bakterier. Mögelsvampen är relativt outforskad, men man vet att den utvecklar bioaktiva ämnen naturligt, som ett sätt att skydda sig och överleva. På så sätt har mögelsvampen en stor potential att producera nya antibiotika.
Jakt på ny antibiotika i Sydamerika och Floridas djurparker
Jakten på ny antibiotika har lett forskare till den tretåiga sengångaren som finns i delar av Sydamerika. I sengångarens päls bildas alger som forskarna misstänker kan innehålla antibiotisk aktivitet. En annan möjlighet är komodoödlan vars saliv är giftigt. Ödlan själv måste ha ett försvar mot de farliga bakterierna i saliven. Här finns kanske grunden till ny antibiotika. I en djurpark i Florida tar man prover på ödlans saliv som sedan kan användas i labbet för vidare forskning.
3. Arbeta med texten
Arbeta i par.
Nu får ni arbeta med frågor på texten som ni har läst. Försök att svara med egna ord.
- Vad menas med antibiotikafritt kött?
- Vad händer med bakterier vid upphettning?
- I vilka livsmedel kan det finnas skadliga bakterier?
- Ge exempel på en resistent bakterie?
- Hur ska man hantera förpackningar som kött har legat i?
4. Uppgift
Arbeta i grupper.
Skapa en affisch som berättar om jakten på ny antibiotika.
Gör så här:
- Diskutera i gruppen vilka områden som ni tycker är viktiga och som ni vill berätta om i er affisch.
- Använd A3-papper och skapa er affisch med stora rubriker, textstycken och bilder.
5. Avslut i helklass
Utställning.
Sätt upp affischerna på lämplig plats i klassrummet.
Titta på utställningen av affischerna som klassen har skapat.
Avsluta med att diskutera följande fråga i helklass:
”Det är inte ens hundra år sedan som vanliga sjukdomar som exempelvis lunginflammation var en livshotande åkomma som även friska, unga människor avled i. År 2016 anmäldes drygt 4 400 fall i Sverige där människor smittats av den multiresistenta bakterien MRSA. Det innebär en ökning med 14 procent jämfört med året innan. I Sverige kan dödsfallen hittills räknas i hundratal årligen, enligt Folkhälsoinstitutet.” (kit.se)
Vad kan man göra för att frågan om ny antibiotika ska bli en prioriterad fråga både nationellt och globalt?
6. Slutprov
Svara på frågorna individuellt.
- Varför är det viktigt att hitta ny antibiotika?
- Ge exempel på olika metoder som forskare använder för att hitta ny antibiotika.