Räkan tar över som klimatbov
Rött kött är inte längre den värsta klimatboven – räkan tar över. Det rapporterade Göteborgsposten i förra veckan varpå andra tidningar var snabba med att haka på. Men hur är det egentligen? Vad ska man som konsument ta till sig och fatta sina köpbeslut på för grunder?
Den metod som används för att räkna ut ett livsmedels klimatpåverkan kallas för livscykelanalys (LCA). Det verkar alltmer finnas en frustration bland många svenska framstående forskare över att resultaten från livscykelanalysen många gånger övertolkas. Samtidigt påpekar forskarna på dess brister för att användas inom ett så komplext område som jordbruk och livsmedelsproduktion.
Livscykelanalys beräknar matens klimatpåverkan
Det har också gjorts vetenskapliga studier där bristerna tydligt belyses. Trots detta används resultaten flitigt av marknadens aktörer för att påpeka att just deras produkt är den mest klimatsmarta. Eller att fatta beslut för matsedeln på skolor och äldreboenden eller ge råd om olika diet val. Exempelvis att minska på nötköttet och nu även skaldjur som räkor och hummer.
Men vad är då egentligen en livscykelanalys? Metoden skapades redan på 60-talet inom processindustrin. Länge användes livscykelanalyser för att se var den största miljöpåverkan finns i en produkts livscykel – framställningen av råvarorna, själva tillverkningen, förpackningen eller transporterna. Då är det ett bra redskap för att se vad som behöver förbättras eller för att jämföra två produkter som tillverkas på samma sätt i en fabrik.
Jordbruk och matproduktion komplext för LCA
Men jordbruk och matproduktion skiljer sig på många sätt från en vanlig industriell process. Merparten av jordbrukets utsläpp av klimatgaser består inte av koldioxid från förbränningen av fossila bränslen, utan beror på biologiska processer som orsakar växthusgaserna lustgas och metan. Samtidigt binder jordbruket och de betande djuren också mängder av koldioxid från atmosfären genom växternas fotosyntes och skapar därmed en kolsänka. Den aspekten är ännu svår att beräkna fullt ut genom LCA-metoden.
Även jordbrukets påverkan på artrikedom eller nytta med att skapa mer biologisk mångfald kommer i skymundan. Detta trots att förlusten av biologisk mångfald är ett minst lika akut område som att lösa klimatfrågan för mänsklighetens fortlevnad på vår planet.
Den vanliga slutsatsen från livscykelanalyser för kött är att ju snabbare ett djur växer och blir mat desto lägre blir klimatpåverkan per kilo kött. Det är också bland annat därför som kycklingen har betydligt lägre utsläpp än en betande kossa. Det gör att man kan missa att den totala påverkan på miljön har ökat i ett mer intensivt system, som exempelvis att man förlorar på den biologiska mångfalden.
Sverige drivande i att metoderna utvecklas
De nordiska länderna var särskilt under 1990-talet ledande på att göra livscykelanalyser och att utveckla metoden. De var också starkt drivande vid utvecklingen av de internationella LCA-standarderna. De nordiska länderna med Sverige i spetsen är fortfarande starkt drivande i att utveckla metoderna. Det är nödvändigt om vi framöver ska kunna fatta väl grundade beslut som främjar en hållbar utveckling av vår matproduktion och som samtidigt ger oss näringsrik och hälsosam mat.
Ett gott exempel är Coops Hållberhetsdeklaration där flera viktiga miljöfrågor tas med, samtidigt som man också tar hänsyn till andra viktiga aspekter inom hållbar utveckling, så som arbetsförhållanden och djurhälsa. Det här är ett projekt som är under utveckling och väntas dyka upp i butik i början av 2021.
Fram till dess att vi har mer fakta på bordet som tar hänsyn till den komplexitet som matproduktionen innebär kan du som konsument tänka på följande för att göra hållbara val lite enklare i din vardag
- Ät en varierad kost
- Ät gärna mycket av närodlad frukt och grönt i säsong
- När du äter kött så välj alltid kött från Sverige
