Du har kanske märkt att det ibland är tomt eller glesare i köttdisken, särskilt när det gäller svenskt nötkött. Det är ingen slump. Den svenska produktionen har minskat under flera år, samtidigt som många fortfarande vill ha kött på tallriken. När det svenska nötköttet inte räcker till fylls luckorna i praktiken med import. Det handlar inte bara om kött från Sydamerika – importen ökar generellt, från flera länder och inom flera köttslag, helt enkelt för att efterfrågan är större än tillgången på svenskt kött.
Varför ökar importen?
- Konsumtionen av nötkött ligger i stort sett kvar på tidigare nivåer, men tillgången har förändrats.
- Antalet nötkreatur i Sverige har minskat, vilket ger lägre produktion, och lägre tillgång till svenskt nötkött.
- Även tillgången på nötkött från andra EU-länder har minskat, eftersom produktionen också gått ned där.
- När svenskt kött inte finns i tillräckliga volymer kompletteras det med import, både från andra EU-länder och från länder utanför EU.
- Samtidigt diskuteras nya handelsavtal mellan EU och länder utanför EU, som exempelvis Sydamerikas handelsunion, Mercosur. Dessa avtal ökar tillgången på importerat kött även om volymerna är små i relation till hela EU-marknaden.
Hur påverkar detta dig som konsument?
För dig som konsument märks det framför allt genom att hyllorna fylls på. Där det tidigare kunde vara tomt på grund av brist på svenskt nötkött finns nu oftare kött med annat ursprung inte sällan också till ett lägre pris. På restaurang är importerat nötkött redan vanligare än i butik, och den andelen kan öka ytterligare.
Svenska mervärden är inget man kan ta för givet
Att det fylls på i hyllorna är så klart i grunden positivt. Samtidigt är det viktigt att känna till att kött från andra länder ofta kommer från produktionssystem som skiljer sig från det svenska.
I Sverige har vi under decennier byggt upp en köttproduktion med höga krav på djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning, ansvar för miljö och biologisk mångfald samt en stark kontroll genom hela kedjan från gård till butik. Det är resultatet av långsiktigt arbete, tydlig lagstiftning och ett samhälle som värdesatt trygg livsmedelsproduktion. Dessa mervärden är inget man automatiskt får när man väljer kött från andra länder. När svenskt kött ersätts av import kan skillnaderna vara stora, även om de inte alltid syns på prislappen.
Importen skiljer sig
Produktionsförhållanden varierar kraftigt mellan länder. Sveriges system ligger i många avseenden nära våra nordiska grannländer och övriga EU, även om skillnader finns. För kött från länder som USA, Sydamerika, Australien och Nya Zeeland är skillnaderna ofta större.
En rapport från Irish Farmers’ Association visar att spårbarheten i brasiliansk nötköttsproduktion ofta bryts tidigt i kedjan. För konsumenten innebär det att köttet kan komma från djur vars uppfödning och hantering inte har kontrollerats genom hela djurets liv, utan främst i slakt- och exportled.
Dina val idag påverkar tillgången i morgon
Hur kött produceras, handlas och efterfrågas i dag påverkar också förutsättningarna framåt. En fortsatt efterfrågan på svenskt kött ger bättre möjligheter till en trygg produktion i Sverige och stärker både försörjning och beredskap över tid.
Vad kan du göra?
I ett läge där utbudet förändras kan små val göra skillnad:
- Välj svenskt kött när det finns. Det kommer med mervärden som byggts upp under lång tid och har ofta tydlig ursprungsmärkning. I bearbetade produkter och färdigrätter är ursprunget ofta mindre synligt så här kan det vara extra viktigt att titta noga.
- När svenskt nötkött inte finns kan andra svenska alternativ, som gris eller lamm, vara ett sätt att ändå välja svenskt.
- Ta för vana att läsa ursprungsmärkningen och fråga efter ursprung i butik och på restaurang.
