Hur kan man enkelt framhäva svenska råvaror och var maten kommer från? Fyra kommuner berättar om hur de på enkla sätt både sprider kunskap och matglädje. Här delar de sina erfarenheter och bästa tips.
Många kommuner vill gynna svenska livsmedel och utveckla arbetet med svenska råvaror. Det handlar till stor del om att prioritera svenska råvaror med inköp, men också att lära barn, elever och gäster mer om var maten kommer från. Hur kan man då göra det?
Vi har pratat med fyra kommuner som alla är överens om att det bästa tipset för hur man kommer igång är att börja smått. Gör en liten sak i taget och berätta varför. Våga prova och ha roligt. Titta på vad andra gör och inspireras. Man behöver alltså inte uppfinna allt själv.
Temadag ”Hur svensk är din tallrik?” i Hässleholm
Med temadagen Hur svensk är din tallrik? ville kockarna på ett roligt sätt öka förståelsen för var maten kommer ifrån. Idén var enkel, att låta eleverna upptäcka hur mycket av maten i skolköket som faktiskt kommer från Sverige och varför det är något att vara stolta över.
På temadagen bestod hela lunchen av utvalda svenska råvaror för att visa bredden i det som produceras. Det spelades musik och man hade satt upp dekorationer i matsalen. Där fanns också Dagens matprat med frågor som fick eleverna att diskutera och samtalen vid borden blev både roliga och intressanta.
– Det var så härligt att lyssna på diskussioner om potatis, kor, äpplen och hur maten tar sig från gård till tallrik, säger Cherie Gotthardsson på Läredaskolan i Hässleholms kommun.
En tävling där eleverna fick gissa ursprunget på fem olika råvaror skapade extra engagemang. Ägg, chili, potatis, äpplen och mjölk. Var de svenska eller inte?
Små medel gjorde stor skillnad och dagen blev en energiboost för både elever, personal och kockar som nu sprids till fler skolor.
– Vi vill fortsätta väva in korta och lekfulla sätt att prata om maten i vardagen och påminna om hur mycket värde det finns i det svenska.
Lokala leverantörer och utbildningsskåp som berättar var maten kommer från i Eda
Eda kommun har en politisk målsättning att köpa mer närproducerade livsmedel och har nu ett avtal med den lokala leverantören Skafferi Värmland som ger köken tillgång till närproducerat kött, mejeri, ägg och potatis. Något som har varit väldigt uppskattat av såväl medarbetare som matgäster och kommunens invånare.
Att råvarorna kommer från Sverige och närområdet är en del, men att låta matgästerna komma närmare maten och var den kommer från är minst lika viktigt. Därför har lantbrukare deltagit både på hemkunskapslektioner och i matsalen för att berätta mer om var maten kommer från.
Den nyaste idén är utbildningsskåp i matsalarna. Skåpen har dörrar likt ladugårdsdörrar och innehåller både frågor och fakta. Som exempelvis frågan vad äter en ko? där svaret finns fysiskt i skåpet och eleverna kan få se och känna på gräset. Skåpen står på hjul för att kunna rullas ut till en bra plats när de ska användas.
Idén med utbildningsskåpen har gått väldigt fort från idé till genomförande. Nu ska vi se till att fylla skåpen med bra innehåll så eleverna kan lära sig mer om maten som produceras här, säger Sandra Löfgren som är enhetschef kost i Eda kommun.
Bara svenska råvaror på Nobeldagen i Svedala kommun
I Svedala skapade två förskolor en festlig meny med bara svenska råvaror på Nobeldagen. Det skyltades upp med var maten kom från och passade på att lära ut varför man bör välja svenska råvaror istället för utländska råvaror.
En ingredienslåda som visade upp vilka råvaror som fanns i måltiden väckte nyfikenhet och samtal om matens väg från jord till bord.
Vi berättar mycket om maten, vad det är och var det kommer från. Jag pratade senast idag om hur man mjölkar en ko, säger Helena Moldenhawer som är kock på Klöverstugans förskola i Svedala kommun.
Barnen får också vara med på smaktester där de exempelvis får smaka olika färger på morötter och blomkål, prova örter och det finns dessutom möjligheter att vara med och odla. Något som resulterat i nyfikna barn som ställer frågor om maten och vågar smaka mer.
Att vi är öppna och berättar har gjort att barnen ställer massa frågor och det gör att vi också lär oss nya saker, säger Mattias Andersson som är kock på Bara Backars Förskola i Svedala kommun.
Fårkött i Kävlinge kommun
Kävlinge har länge arbetat med att öka andelen svenska livsmedel och serverar idag enbart svenskt kött, fågel och ägg. Under Skördeveckan lyfts lokala råvaror fram, bönder bjuds in till skolor och förskolor och elever får även möjlighet att besöka gårdar.
Kommunen testar också nya initiativ som att använda mer fårkött. Projektet att köpa in mer fårkött är ett samarbete mellan några kommuner i Skåne med syfte få fler att vilja ha får och lamm, både för att man vill gynna det svenska och vår beredskap. Kommunernas roll är att servera mer av just fårkött.
– Vi behöver sudda ut att får smakar kofta. Får är ett väldigt fint kött som med rätt kryddning blir fantastiskt och det har varit väldigt omtyckt när det serverats, säger Veronica Nilsson, måltidsutvecklare i Kävlinge kommun.
Att prata om var maten kommer från har gjort eleverna stolta över att maten kommer från närområdet och personalen uppskattar att arbeta med råvaror som har en tydlig berättelse.
Därför väljer de svenskt
Det är viktigt för kommunerna att prioritera svenska råvaror och stötta de svenska bönderna, som både producerar mat med många mervärden och som gynnar vår beredskap.
Här är några av kommunernas anledningar till att välja svenskt:
- Svensk djurhållning är världsledande med låg antibiotikaanvändning.
- Öppna landskap och jobb i närområdet.
- Krisberedskap, för om vi inte handlar i fredstid kan vi inte räkna med maten i en kris.
- Lägre miljöpåverkan och kortare transporter
- Få fler att vilja satsa på jordbruket i framtiden genom ökad efterfrågan.
- Samtidigt som råvarorna kommer med mervärden får också barn och elever en närmare relation till maten och en större förståelse för var den kommer ifrån.
Utmaningar på vägen
Upphandling kan vara utmanande. Här gäller det att hitta rätt formuleringar i upphandlingen och att arbeta tillsammans, och många kommuner har redan lyckats med att upphandla svenska råvaror så möjligheten för fler att göra det är stor.
Kunskapsnivån varierar bland både personal och gäster. Därför är information och dialog avgörande.
Andra utmaningar är budget och att alla rätter inte går hem hos barnen. Då behöver man prioritera om och tänka om.
Därför lönar det sig att framhäva svenska råvaror
Effekterna är tydliga. Gästerna blir mer nyfikna och ställer fler frågor om maten. Många uttrycker stolthet över att kommunen gynnar det svenska.
För verksamheterna har arbetet skapat engagemang och arbetsglädje där kockar och måltidspersonal känner stolthet över sina råvaror och sitt uppdrag.
Vill du också komma igång att prata mer om var maten kommer från? Tips: Börja smått och ta inspiration från andra!
Har du frågor eller vill komma i kontakt med någon av de goda exemplen ovan?
Kontakta mig! lisa.skogsberg@svensktkott.se
