Nyligen publicerades en studie som analyserade järnbristen hos gymnasietjejer kopplat till kosten. Det har också kommit nyheter från bland andra Sveriges Radio och SVT om järnbrist bland unga tjejer och vikten av järn i kosten för att undvika trötthet och koncentrationssvårigheter. Men har järnbristen ökat och vad beror det på i så fall?
Den nya forskningen från Lunds Universitet visar att mer än var tredje gymnasietjej lider av järnbrist och det är en högre andel än tidigare resultat visat. Totalt hade 38 procent av alla gymnasietjejer i studien järnbrist. Förekomsten av järnbrist varierade dock stort beroende på kostval. Av de som var vegetarianer eller veganer hade nästan 70 procent järnbrist, jämfört med 31 procent av de som åt blandkost.
Studien som publicerades i början av mars inkluderade 475 gymnasietjejer i Malmö och Lund som fick lämna blodprov och svara på frågor om sin kost och menstruation.
Har järnbristen ökat?
Tidigare har man sett att järnbrist förekom hos 29 procent av tjejerna i undersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 och Försvarsmakten har sett att 25 procent av kvinnliga rekryter hade järnbrist. Även om den nya studien visar på ännu högre förekomst av järnbrist är de olika studierna inte helt jämförbara. Exempelvis har den senaste studien bara inkluderat tjejer från Malmö och Lund och kan därför inte ses som rikstäckande. Däremot visar den senaste studien att val av protein i kosten påverkar förekomsten av järnbrist.
Sedan den riksomfattande studien Riksmaten ungdom gjordes har svenska konsumenter minskat konsumtionen av rött kött med nästan 20% procent. Här har exempelvis läkarkåren utryckt en oro om att nya matvanor kan ytterligare öka prevalensen av järnbrist.
»Vad händer med järnet när man byter protein?
Val av protein spelar roll
Utöver att studien visade att vegetarianer och veganer hade mer än dubbelt så hög förekomst av järnbrist så visar den även på hur mängden kött påverkar förekomsten av järnbrist. Med dagens kostråd om max 500 gram rött kött, så fanns ingen signifikant skillnad mellan de som åt mer eller mindre än rekommendationen. När studien tittade närmare på det nya föreslagna kostrådet om max 350 gram i veckan så fanns en skillnad. Av de som åt mer än 350 gram i veckan, hade 31 procent järnbrist, men av de som åt mindre än 350 gram hade 43 procent järnbrist.
Vad beror järnbrist på?
Järn är ett näringsämne som är viktigt under hela livet men att just tonårstjejer är den grupp som särskilt drabbas av järnbrist beror på att tonårstjejer ofta både börjar få mens och fortsätter att växa samtidigt. Kroppens utveckling kräver under denna period i livet alltså särskilt mycket järn. Även under graviditet ökar behovet av järn.
Järn finns främst i animaliska livsmedel som lever, blodpudding och kött och det finns även i vegetabilier. Det kan dock vara svårt att äta tillräckligt mycket vegetabilier för att täcka behovet av järn då det är svårare för kroppen att ta upp järnet i vegetabilier än i animalier.
Vad kan man göra?
Forskarna ser att det är viktigt att myndigheter och offentliga måltider framhäver vikten av helheten med balanserade kostmönster som beaktar miljömässig hållbarhet och samtidigt säkerställer näringsriktighet, vilket när det gäller järn handlar både om järnintag och järnupptag.
Oavsett så ser man att järnbrist förekommer både hos de som äter kött och de som inte gör det, vilket tyder på att mer behöver göras. Författarna av rapporten nämner konkreta förslag som screening av järnbrist i skolorna och att kostråden anpassas mot denna målgrupp.
