Sveriges fårbönder vakar över sina får hemma i hagarna för att uppmärksamma rovdjursfrågan och för att visa sympati för de bönder som fått sina djur attackerade.
Det råder brist på svenskt lammkött. Orsakerna till detta är flera. Sviterna från den torra och varma sommaren 2018 när många bönder fick nödslakta är en. Men det är också allt fler fårbönder som slutar med sin verksamhet på grund av att deras djur attackeras av rovdjur.
För att uppmärksamma detta hålls en Vargvaka onsdagen 16 september, som arrangeras av Svenska Fåravlesförbundet. Sveriges fårbönder vakar då på natten över sina får hemma i hagarna. Huvudbudskapet för Vargvakan är att svensk fårnäring har stor potential, att Sverige behöver en inhemsk matproduktion och att både den och biologisk mångfald hotas om vi inte kan bedriva fårskötsel på grund av rovdjurssituationen.
Fler åtgärder för att undvika attacker
Att som fårbonde komma ut i hagen och få se sina djur ligga sönderbitna på marken är en traumatisk upplevelse. Vargarna tar nämligen inte bara ett får och är nöjda sedan. Ofta dödas flera djur – eller i värsta fall hela flocken.
För att undvika rovdjurattacker finns det åtgärder som många fårbönder vidtagit. Rovdjursavvisande stängsel är en av alla förebyggande åtgärder, men det ger inte ett fullvärdigt skydd. Dessa stängsel innebär också en hög egenkostnad för fårbönderna eftersom de statliga bidragen inte ens täcker materialkostnaden.
Genom manifestationen vill Sveriges fårbönder uppmärksamma att det behövs fler sätt att skydda djuren på, men att det krävs stöd och hjälp.
Vad är konsumenter villiga att betala?
Manifestation vill också påvisa den kraftigt ökande konsumtionen av svenska lamm den sista tiden. Fårnäringen vill nu få möjlighet att möta denna ökande efterfrågan.
Att föda upp lamm i Sverige är relativt sett dyrare än i många andra länder vi importerar lammkött ifrån. Det beror på att Sverige har vi en mer ambitiös djurskyddslagstiftning och tuffare miljöregler.
Redan idag är det tufft att möta konkurrensen från det billigare importerade lammköttet, från främst Irland och Nya Zeeland. Den senaste marknadsstatistiken från Jordbruksverket visar att importen av lammkött ökat det senaste halvåret.
Fårnäringen har stor potential
Utifrån ett internationellt perspektiv är svenska gårdar med får och lamm relativt små. En genomsnittlig svensk lammuppfödare har cirka 30 tackor. Det kan jämföras med en genomsnittlig gård i Nya Zeeland som har 4 000 tackor.
