Ett varmare klimat förändrar tillgången på mat

Ett varmare klimat med stigande temperatur förändrar tillgången på mat. Hur vi ser på mat, jordbruk och handel med livsmedel globalt behöver utvecklas.
Ett varmare klimat förändrar tillgången på mat

Det råder inga tvivel om att ett varmare klimat förändrar tillgången på mat. Själva grunden för att kunna bedriva jordbruk och få en god skörd beror på vädrets makter; lagom med sol, värme och nederbörd. Den sektor som kommer bli mest utsatt när klimatet förändras världen över är jordbruket – och därmed också vår tillgång på mat.

I en ny rapport har forskare från Stockholm Environment Institute, SEI, för första gången kartlagt hur ett varmare klimat kan komma att påverka jordbruket, den globala handeln och tillgången på mat i framtiden.

Forskarna har tittat på hur ett varmare klimat påverkar de sex mest vanliga jordbruksgrödorna på lång sikt, perioden år 2070–2099. Det handlar om basvarorna majs, ris, vete, soja och sockerrör samt kaffe.

Fem av sex råvaror minskar

För fem av råvarorna minskar produktionen kraftigt på grund av ett varmare klimat. Bäst klarar sig soja som minskar med 7,2 procent och sämst sockerrör, där skörden mer än halveras och minskar med 58,5 procent. Däremellan minskar ris med 8,1 procent och majs med 27,2 procent. När det gäller kaffe minskar kaffesorten Arabica med 45,2 procent och Robusta med 23,5 procent. Den enda råvaran i undersökningen som påverkas positivt av ett varmare klimat är vete, där skördarna beräknas öka med 13,9 procent. I studien räknar forskarna dock inte med extrema väderhändelser, vilket innebär att resultaten troligen är i underkant när det gäller konsekvenserna för skördarna och den globala handeln.  

Livsmedelsmarknaden är idag global och bygger på en omfattande handel mellan länder. Råvaror till livsmedel fraktas över hela världen, men också insatsmedel som exempelvis konstgödsel, växtskyddsmedel och drivmedel. De förändringar i produktionen, som ett varmare klimat medför, innebär att försörjningen av mat riskeras. Detta gäller för alla länder; både producentländer som exporterar råvaror och länder som Sverige som är beroende av att importera mat. Ungefär hälften av all mat vi äter i Sverige köps idag in från andra länder. 

Importen gör Sverige sårbart

Att vi är så beroende av att importera mat till Sverige för att tillgodose oss med mat gör oss sårbara. Vår egen produktion av spannmål, socker, morötter och ägg är idag god. Samtidigt är det bara drygt 50 procent av nötköttet, 30 procent av lammköttet och en mindre del grönsaker och frukt som är svenskproducerade, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. På våra breddgrader förekommer inte så mycket matproduktion ute på åkrarna under vinterhalvåret. I stallarna pågår däremot matproduktionen för fullt. Hela dagarna. Året runt. Svenskt kött är därmed alltid i säsong. På så vis är djurhållningen vårt beredskapslager som vi behöver värna om. För att stötta svenskt jordbruk är det därför viktigt att välja svenskproducerad mat. 

I och med att temperaturen stiger globalt kan det också resultera i att vi får en längre odlingssäsong i Sverige. En tidigare studie publicerad av FN:s miljöprogram, UNEP, visar att produktiviteteten inom svenskt jordbruk kan komma att öka med så mycket som 35 procent fram till 2080 till följd av klimatförändringarna. Men man ska också här vara förberedd på mer extrema väder som skyfall och extrem torka under vissa perioder vilket kan förändra bilden från år till år.

Förändringar i jordbrukets produktivitet år 2080 till följd av klimatförändringar

Svensk livsmedelsproduktion har potential

I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. I dag är det betydligt fler som bor i Sverige, men vi producerar inte mer mat. Samtidigt har vi cirka 600.000 hektar åkermark som inte används men som kan odlas på. Det finns med andra ord en stor potential att öka den svenska livsmedelsproduktionen – både den vegetabiliska och den animaliska. Produktion av vegetabilier och animalier hör nämligen ihop för en hållbar matproduktion på våra breddgrader.

» Du kan läsa mer om köttets roll i svensk matproduktion här.

Aktuellt

Hösten är lammsäsong

Hösten är lammsäsong

Undrar du varför hösten är lammsäsong? Borde man inte kunna äta svenskt lamm året runt? Jo visst kan man det men hösten är den traditionellt stora lammsäsongen eftersom lammen varit ute hela sommaren och betat.

Biff

Näringen glöms bort

Det pratas ofta om att ta bort kött ur kosten för klimatets skull men i det resonemanget glöms näringen bort. Kött är nämligen väldigt näringsrikt.

Scroll to Top