All mat orsakar någon form av klimatpåverkan, men till olika grad. Därför är det viktigt att ha bra fakta när man väljer livsmedel. Svenskt kött har generellt lägre klimatpåverkan jämfört med importerat kött.
Alla kan bidra till att minska klimatpåverkan genom att till exempel:
- Välja livsmedel som är näringsrika i förhållande till sin klimatpåverkan–
- Exempelvis ger läsk och godis upphov till utsläpp av växthusgaser men bidrar inte med någon näring
- Minska svinnet och slänga mindre mat
- Välja mat som är producerat i Sverige framför importerade då de generellt har lägre utsläpp av växthusgaser och kortare transporter. Detta är särskilt viktigt för animaliska produkter, men även för frukt och grönt
Hur påverkar köttproduktionen klimatet?
Köttproduktionen påverkar klimatet på olika sätt beroende på hur och var produktionen sker. Vad djuren äter för foder och hur de föds upp kan ha stor betydelse för deras klimatpåverkan.
I Sverige äter nötkreatur och får mestadels gräs, som vi människor inte själva kan äta. Grisarnas foder och andra sidan består ofta av sådant som vi människor inte vill äta, det vill säga spannmål eller andra grödor som inte håller tillräckligt god kvalitet för att bli mat till människor eller rester ifrån livsmedelstillverkning.
Tre olika växthusgaser är inblandade när vi pratar om kött och klimatutsläpp; metangas, lustgas och koldioxid. Metangasen uppstår främst från när djuren smälter maten (idisslar) och en viss del från deras gödsel. Lustgas bildas främst genom odling av fodret. Och koldioxiden uppstår främst när man kör med traktorer och andra maskiner.
Koldioxid kan också uppstå i stora mängder när regnskog skövlas för att göra plats åt djurhållning och foderproduktion. Det ger en stor förlust av både kol som regnskogen bundit in liksom en stor förlust av arter. Hela 60 procent av den klimatpåverkan som kommer från maten vi äter i Sverige, står den importerade maten för. En stor del av denna klimatpåverkan beror på skövling av tropiska skogar, något man gör för att ge plats för produktion av palmolja i Sydostasien och nötkött och soja i Latinamerika, främst Brasilien.
Vilket kött ska jag välja för att äta hållbart?
Produktionen av animaliska livsmedel har ofta större klimatpåverkan än vegetabiliska livsmedel, om man jämför beräkningar på produktnivå. Det är dock stor skillnad mellan olika animaliska livsmedel och dessutom hur och var de producerats.
Klimatutsläppen varierar mycket mellan olika köttslag, produktionsformer och ursprung. En bra tumregel är att titta efter märket Kött från Sverige när du köper kött. Då får du kött som är producerat både med hänsyn till djuren och naturen.
I jämförelser mellan köttslag kommer nötköttet ofta ut sämst vad gäller klimatpåverkan. Det är dock en sanning med modifikation. Ur ett globalt perspektiv har nötkött högre belastning. Men läget är det motsatta i Sverige. Här gynnar uppfödningen av nötkreatur den biologiska mångfalden genom att öppna landskap bevaras där arter kan frodas. Detsamma gäller för lammköttet.
Många svenska gräsmarker är inte helt lämpade för enbart växtodling. Därför är betande nötkreatur och får ett bra sätt att använda de markytorna för att konvertera gräs till kött. När gräset växer fångar det också koldioxid från atmosfären, som sedan binds ner i rötterna och jorden (mullen).
Griskött har betydligt lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött. Grisarnas styrka är att kunna omvandla de rester som blir över när mat till människor produceras eller när kvalitén av spannmål eller växtodling inte håller för oss människor – då minskar matsvinnet. Att göra foder till grisarna från matrester, biprodukter eller av skördar som på grund av för mycket regn, torka, skadeangrepp eller annat fått en sämre kvalitet är klimatsmart och bra ur många miljöaspekter och minskar köttets klimatpåverkan avsevärt.
