Därför ska svenskt kött kosta mer

Många svenskar tycker det är viktigt att välja svenskt kött. Men varför är det viktigt? Uppfödningen, smittskyddet och miljön – det är där anledningarna till att välja svenskt finns.

Det finns fler skillnader än prislappen mellan djuromsorg i Sverige och andra länder. Det handlar om respekt för djurens behov av naturligt beteende.

Svenska djur är friskare än vad djuren är i många andra länder, de får strö och de får ha hela svansen och knorren kvar. Svenskt kött är fritt från hormoner och antibiotika. Nedan följer exempel där svensk lagstiftning är strängare än i andra länder.

Grisar

  • Alla får ha knorren kvar
  • Alla får halm och strö att sysselsätta sig med
  • Alltid fast golv att gå på
  • Spaltgolv (dränerande golv) endast för att göra sina behov på
  • Suggorna är fria att utföra naturligt bobyggnadsbeteende
  • Suggorna föder på naturligt sätt
  • Suggorna och smågrisarna har större lagstadgat utrymme än i EU
  • Fixering är förbjuden. Skyddsgrindar för att fixera suggan vid grisning får användas i undantagsfall om suggan är aggressiv mot sina kultingar eller mot djurskötaren

    Läs mer om skillnader i grisuppfödning inom EU.

Nötkreatur och får

  • Branschen accepterar inte den extrema nötkreatursrasen belgian blue
  • Vi har lagstadgat krav på utrymme och skötsel över EU-nivå
  • Alla djur har tillgång till grovfoder; ensilage, hö, etc
  • Lagstadgad betesgång under sommaren (utom för tjurar, av säkerhetsskäl)
  • Djurens rörelse på bete får inte begränsas
  • Nästan alla djur går lösa hela livet (under en övergångsperiod är det tills vidare tillåtet med uppbundna nötkreatur vintertid i äldre stallar, dock ej kalvar)
  • Alltid bedövning före kirurgiska ingrepp
  • Både kor och tackor föder lösgående på naturligt sätt
  • Klok avel som förebygger förlossningssvårigheter
  • Djuren har alltid tillgång till skydd för väder och vind under den kalla delen av året. Ett kontrollprogram garanterar god djuromsorg i de få nötkreatursbesättningar som endast har naturliga väderskydd.

Slakt

  • Max 8 timmars transport
  • Höga djuromsorgskrav på djurens inhysning och behandling före slakt
  • Alltid bedövning innan slakt och inga undantag, oavsett skäl.

Miljö

Den svenska produktionen av kött och andra livsmedel ger en lägre miljöpåverkan än de flesta importprodukter.

Svensk djurhållning skiljer sig till stora delar från många andra länders och det påverkar effekterna på miljön. Sverige är ett av de största länderna i Europa, men det är bara ca 7,5 % av landarealen som är jordbruksmark och bara ca 1,5 % som är permanent betesmark – en unikt låg andel jämfört med andra länder.

Förutsättningar med vårt klimat och alla våra skogar, berg och sjöar har påverkat lantbrukets sätt att producera livsmedel och därmed präglat landskapets utseende. Betesmarkerna är ett bevis på hur viktiga de betande djuren har varit för vår matförsörjning under många tusen år. Idag är betade marker både en del av vår kulturhistoria och en energieffektiv livsmedelsproduktion.

Smittskydd

Svenskt kött är säkert ut konsumtionssynpunkt. Vi har mycket god djurhälsa hos alla de tre djurslagen gris, nötkreatur och får. Till viss del beror det på vårt klimat och på att vi har en förhållandevis liten mängd djur som är utspridda på stor yta.

Det minskar risken för utbrott av sjukdomar och spridning av smitta. Men det beror ännu med på det förebyggande arbete och den kontroll som utförs i alla led ”från hage till mage”.

En god djuromsorg och ett gott smittskydd minskar riskerna för att djuren ska bli sjuka eller skadade och behöva medicinering med t ex antibiotika.

Aktuellt

Hur mycket kött äter vi? Förhållanden mellan konsumtion och kostråd 2023

Hur mycket kött äter vi?

Jordbruksverkets statistik visar hur mycket kött vi äter i Sverige och hur nära vi ligger kostråden för vår konsumtion 2023.

Svenskt Kött på TikTok

Svenskt Kött på TikTok

Nyligen la vi till en kanal bland våra sociala medier och numera finns Svenskt Kött på TikTok.

Rulla till toppen