Därför har Sverige goda förutsättningar för köttproduktion

Sverige har förutsättningar att öka köttproduktionen tack vare naturresurser, betesmarker och kunniga bönder som stärker biologisk mångfald och beredskap nu.
Därför har Sverige goda förutsättningar för köttproduktion

Att det är brist på svenskt nötkött i Sverige har väl knappast undgått någon. Många har fått tänka om i butiken den senaste tiden. Är det här det nya normala? Nej, det behöver faktiskt inte alls se ut så här i framtiden, Sverige har nämligen riktigt goda förutsättningar att öka nötköttsproduktionen. Förutsättningarna för att producera mer kött i Sverige finns – och de hänger ihop i flera led.

Naturen ger oss ett försprång

Sverige är ett land med väldigt mycket skog och så lite som sju procent av Sveriges areal är jordbruksmark. Därtill har vi ungefär lika mycket gräsmark. Dessa marker passar oftast inte för odling av spannmål eller grönsaker, men de är perfekta för att hålla idisslare som nötkreatur eller får. Kor och får kan omvandla gräs och örter, som vi människor inte kan äta, till näringsrikt protein i form av kött och mjölk. På så sätt används svenska naturresurser effektivt, samtidigt som livsmedel produceras där alternativen annars är få.

Markanvändning i Sverige 2020

Betande och gräsätande djur skapar värden

När djur betar eller när gräs och vall odlas hålls landskapet öppet. Det gynnar en lång rad växt- och djurarter som är beroende av gräs- och betesmarker för att överleva. Många hotade växt- och djurarter är beroende av att djur betar och håller våra betesmarker öppna för att överleva. Genom nötköttsproduktion kan dessa marker hållas öppna och levande. Det är faktiskt till och med så att forskning från SLU visar att vi behöver upp till 500 000 fler betande nötkreatur för att hålla Sveriges betesmarker öppna och rika på biologisk mångfald.⁠ Det kanske låter självklart, men det visar ändå tydligt att importerat kött aldrig kan bidra till den svenska biologiska mångfalden.

Kunskap, erfarenhet och företagande finns på plats

Förr fanns nötkreatur på nästan alla gårdar och i generationer har de varit en oumbärlig del av jordbruket. Nötkreaturen var både viktiga som arbetskraft och för att kunna producera mat året runt.

Idag bedrivs svensk köttproduktion i stor utsträckning av familjeägda gårdar som ofta gått i arv över generationer. Bönderna är skickliga företagare med djup kunskap om djurhållning, mark och lokala förutsättningar. Dessa gårdar är viktiga inte bara för livsmedelsförsörjningen, utan också för Sveriges beredskap. När vi har produktion spridd över hela landet blir livsmedelssystemet mindre sårbart vid kriser eller störningar.

Vi behöver behålla dessa gårdar och vi skulle behöva fler som dem. De kan förse vår befolkning med mat året om och göra Sverige mer självförsörjande på mat. Det gör oss mer robusta i händelse av kris eller krig.

Nötköttsproduktionen är också viktig för en levande landsbygd. Den skapar inte bara arbetstillfällen på gårdarna, utan även inom foderproduktion, slakterier, transporter och livsmedelsindustri.

En bransch som vill utvecklas – men behöver stabilitet

Den svenska köttbranschen är i många delar framåtblickande. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra effektivitet, djurvälfärd och miljöhänsyn. Svenska producenter ligger redan långt fram när det gäller låg antibiotikaanvändning och höga djurskyddskrav.

Samtidigt är köttproduktion långsiktig. Att bygga upp eller utöka en besättning tar tid och kräver investeringar. För att utvecklingen ska fortsätta behövs stabila och förutsägbara villkor.

Det handlar om fler djurslag än nötkött

Även om nötköttsbristen varit mest synlig gäller de goda förutsättningarna inte bara nötkreatur. Lammproduktionen bygger, liksom nötköttet, på bete och bidrar till öppna landskap. Grisproduktionen är väl integrerad i det svenska jordbruket och kännetecknas av hög djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning.

Tillsammans bidrar nötkött, lamm och gris till ett mer robust och balanserat livsmedelssystem.

Vad behövs framåt för att minska bristen?

För att Sverige på sikt ska kunna öka köttproduktionen och minska risken för brist behöver flera delar fungera tillsammans:

  • Långsiktiga och förutsägbara villkor som gör det möjligt för bönder att våga investera.
  • Engagerade politiska beslut som ser värdet av inhemsk livsmedelsproduktion i hela landet.
  • En fungerande värdekedja, från gård via slakteri och förädling till handel och offentliga måltider.
  • Medvetna konsumentval, där efterfrågan på svenskt kött ger tydliga signaler bakåt i systemet.

När naturens förutsättningar, kunniga bönder, en framåtlutad bransch samt engagerade politiker och konsumenter drar åt samma håll, finns alla möjligheter att stärka svensk köttproduktion – och minska risken för framtida brist.

Aktuellt

Mat inom äldreomsorgen

Protein behövs på äldres tallrikar

Fler sparar in på måltiderna i äldreomsorgen och minskar serveringarna av kött, lax och mejerier. Men protein behövs på äldres tallrikar enligt forskning och kostråd.

Hur mycket av köttet är svenskt i offentliga kök?

Skolmåltiderna får uppdaterade riktlinjer 

Livsmedelsverket har uppdaterat riktlinjer för skolmåltider. En nyhet är att riktlinjerna omfattar både vad som serveras och måltidsmiljön. Men vad betyder riktlinjerna i praktiken?

Rulla till toppen