För varje månad det senaste året har priserna på mat ökat. I förslaget till nya näringsrekommendationer ses inte en stark självförsörjning som så viktig. Men kan det vara hållbart att stärka den svenska självförsörjningen? Och vad har vi egentligen råd med?
När svenska folket uppger vad som är viktigast med julmaten så har svaret som legat i topp sedan 2016 varit att maten ska vara svenskproducerad. Det visar Livsmedelsföretagens återkommande julundersökning, som presenterades den 25 november. En nyhet för i år är att för första gången någonsin i undersökningens tioåriga historia så hamnar svarsalternativet om matens pris i topp, sida vid sida med alternativet om att maten ska vara svenskproducerad. För 2 av 5 är det viktigaste att maten inte är för dyr och 3 av 5 skär ned på julmaten i år.
Mot bakgrund av det på flera sätt extrema nuläget är årets svar inte oväntade. Många behöver under vintern hantera de kanske högsta energi- och boendekostnaderna som de någonsin upplevt.
Konsumenter värdera svenskt kött högt
När Svenskt Kött i somras lät undersöka attityder framgick det tydligt att konsumenter värderar det svenska köttet högt överlag, och fler än 8 av 10 kan tänka sig att betala mer för det. Nästan alla som besvarade enkäten anser att svenskt kött gynnar lokala bönder, att kött är viktigt för svensk livsmedelsförsörjning samt bidrar till fler arbetstillfällen. För majoriteten var kött med ursprung i Sverige helt enkelt den främsta påverkansfaktorn vid köp av kött.
Det är ett mycket glädjande resultat – och högaktuellt. Just nu pågår nämligen en översyn av våra Nordiska näringsrekommendationer, NNR. De nuvarande rekommendationerna, som är från 2012 används framförallt av dem som arbetar med mat inom de offentliga köken, som skolor och äldreomsorg. Men de ligger också till grund för våra nationella kostråd. Anledningen till att rekommendationerna revideras, och blir NNR2022, är att Nordiska ministerrådet vill att de i än större utsträckning ska lyfta fram miljömässig hållbarhet.
Näring, ekosystemtjänster och självförsörjning negligeras
I ett högt tempo presenterar kommittén bakom NNR utkast på nya kapitel, som vem som helst kan lämna synpunkter på under ett antal veckor. Dessvärre negligerar flera av de tunga kapitlen – som det om kött och köttprodukter det första övergripande bakgrundspappret om hållbarhet samt pappret om miljömässig hållbarhet i Norden och Baltikum – de animaliska livsmedlens bidrag till såväl en näringsrik och balanserad kost som till viktiga ekosystemtjänster. Kapitelförfattarna ser heller inte värdet av en ökad svensk produktion. Med ett krig helt nära är det både förvånande och djupt oroande.
”Generellt anses inte fokus på ett självförsörjningsmål vara idealiskt ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom handel potentiellt tillåter produktion att lokaliseras till områden som är minst miljökänsliga och där produkters miljöpåverkan är lägre på grund av väl lämpade odlingsförhållanden”, skriver författarna i det senaste bakgrundspappret om hållbarhet. De uppger även att både produktionen och konsumtionen av kött behöver minska.
Men stämmer det här? Till att börja med kan man påminna om att Sverige sedan 2017 har en nationell livsmedelsstrategi med ett övergripande mål om att den inhemska produktionen ska öka. Eftersom en stark egen produktion gör oss mindre sårbara i en orolig omvärld är målsättningen av alldeles särskilt stor betydelse idag. I Sverige, där spannmål, raps och baljväxter inte kan odlas i hela landet året runt, utgör den säsongsoberoende djuruppfödningen en oumbärlig del av vår livsmedelsförsörjning, och beredskap. I vårt cirkulära kretslopp finns ett ömsesidigt beroende mellan djurhållningen och växtodlingen där djuren bidrar med värdefull växtnäring och bioenergi. Vidare är svenskproducerad mat generellt mer hållbar ur flera perspektiv. Vi har god tillgång till vatten och en låg användning av växtskyddsmedel och antibiotika, bland annat. När hänsyn tas till ekosystemtjänster såsom biologisk mångfald reduceras det svenska nötköttets klimatpåverkan avsevärt, visar ny forskning.
Utöver att inkludera de värdefulla slutprodukterna – kött och mjölk – i klimatberäkningarna behöver vi erkänna de idisslande kornas multifunktionella produktionssystem, påpekar forskarna vid SLU. Eftersom förändringar i klimatet och förlust av biologisk mångfald är två av vår tids största utmaningar är studien ett angeläget inspel i diskussionerna om vår framtida kosthållning. Vi har helt enkelt inte råd att inte se till hela bilden.
För att knyta ihop säcken: När vi väljer inhemska livsmedel möjliggör vi en stark svensk livsmedelsproduktionen, idag och imorgon. Det gör oss mindre sårbara, och bidrar till att minska vårt miljöfotavtryck på planeten. Genom att planera lite extra, välja resursklokt och hjälpas åt kan julens och vardagens måltider bli både prisvärda och näringstäta.
Vad tycker du?
Till och med den 16 januari 2023 går det att lämna synpunkter på NNRs andra bakgrundspapper om miljömässig hållbarhet, Overview of food consumption and environmental sustainability considerations in the Nordic and Baltic region. Det kan du göra här.
