Ekosystemtjänster ger nötköttet lägre klimatpåverkan

Forskare på SLU konstaterar att det svenska nötköttets klimatpåverkan blir upp till 48% lägre när ekosystemtjänster inkluderas.
När ekosystemtjänster inkluderas blir nötköttets klimatpåverkan lägre

Ekosystemtjänster ger nötköttet lägre klimatpåverkan när de inkluderas i livscykelanalyserna – det visar ny forskning från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Det svenska nötköttets klimatpåverkan blir upp till 48% lägre när man inkluderar idisslande kors ekosystemtjänster i klimatberäkningarna.

Vad är ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet skriver naturvårdsverket. Odlingen av vall, det vill säga odlat gräs och klöver som blir foder till nötdjur, bidrar till fler ekosystemtjänster. Vallen ger våra jordar en hälsokur och lagrar stora mängder koldioxid från atmosfären ner i jorden. Andra ekosystemtjänster är att kornas betesmarker skapar biologisk mångfald. Djurens trampande, betande och gödslande påverkar växtligheten så att flera olika arter kan växa och spridas vilket i sin ur leder till fler arter och en större variation av insekter och markliv som i sin tur bidrar till större variation av växter och större variation av djur och insekter, vilket i sin tur ökar bland annat pollinering. Forskarna i studien lyfter att idisslare är oumbärliga för att underhålla betesmarker som är hem för många rödlistade arter. Man konstaterar också att många av dessa ekosystemtjänster är i snabb tillbakagång och att fler betesmarker med idisslande djur behövs.

Nya klimatberäkningar inkluderar ekosystemtjänster

I de gamla klimatberäkningarna är det alltså bara nötdjurens kött och mjölk som är inkluderade som värdefulla slutprodukter, men forskarna i den här studien menar att vi måste erkänna att de idisslande kornas produktionssystem är multifunktionella och att det måste speglas i klimatberäkningarna. Forskarna har därför valt att inkludera kornas ekosystemtjänster tillsammans med nötkött och mjölk som värdefulla slutprodukter som idisslande kor producerar i klimatberäkningarna.

Beräkningarna utfördes med hjälp av livscykelanalyser på 10 svenska nötkreatursgårdar. Att inkludera ekosystemtjänster i klimatberäkningarna resulterade i att <1–48 % och 11–31 % av klimatpåverkan flyttades från nötkött respektive mjölk till ekosystemtjänster. Storleken på effekten berodde på djurtäthet, läge och area av naturliga gräsmarker, förklarar forskarna.

Varför är det här viktigt?

Genom att korrigera klimatberäkningarna bekräftar vi kornas viktiga roll i att upprätthålla ett friskt och hållbart ekosystem genom de olika ekosystemtjänsterna. Samtidigt sänks klimatpåverkan på nötköttet och mjölken vilket skapar en mer rättvis bild i hur klimatpåverkan bör fördelas. Svenskt Kött har tidigare skrivit om hur de gamla livscykelanalyserna är allt för förenklade för att beskriva så komplexa system som jordbruket och livsmedelsproduktionen är, vilket du kan läsa mer om här. Förhoppningsvis kan den här klimatberäkningen vara ett beslutsverktyg för bönder och beslutfattare i framtiden för att främja den svenska nötproduktionen och hylla nötbönders roll i att bidra till hållbara ekosystem.

Aktuellt

Scroll to Top