Äntligen betessäsong!

Sköna maj är den månad när betessläppen verkligen kulminerar i landet. Men visste du att betesdjuren också behövs för den biologiska mångfalden?
Hur stor klimatpåverkan har köttet?

Nu är tiden då gräset verkligen tar fart och betesdjuren likaså. Att se när nötdjuren och fåren skuttar ut från ladugården och ut i det gröna är ett riktigt lyckopiller. 

Vissa släpper djuren direkt från ladugården, andra får åka djurtransport till beten lite längre bort, medan vissa vallas fram längs vägen till betet. Men djurens bete innebär inte bara foder under sommaren. Det är också betydande för landskapet och naturvården i Sverige. 

Djurens skapar mångfald som i en regnskog   

Med hjälp av djurens mular och klövar förhindras skogs- och mellanbygder från att växa igen till slyskog. När djuren betar åkermark i träda blir marken rikare på liv och mylla när den väl ska brukas. De håller också stränder och öar öppna och tillgängliga från envisa buskar och träd som annars lätt tar över. 

På våra ängar och naturbetesmarker är djuren också helt nödvändiga för att ekosystemet ska fungera. Ju mer och större skillnader i hur djuren trampar, betar och gödslar desto högre artrikedom i hagar och på ängar.  En högre artrikedom ger också fler fjärilar, andra pollinerare och fåglar. På en äng kan det finnas upptill 60 blomväxter per kvadratmeter och i en naturbeteshage upptill 40 per kvadratmeter. Det är lika artrikt som i regnskogen! 

Varför behövs biologisk mångfald

Sydamerikanskt kött orsakar stor förlust av arter    

Globalt är läget för den biologiska mångfalden och artrikedomen tyvärr ett annat. I en färsk rapport från WWF har man kartlagt vad som driver på skövlingen av regnskog och förlusten av arter. En av de stora orsakerna är på grund av boskapsuppfödning i Sydamerika där man hugger ner skog för att göra plats för uppfödning av nötdjur.  

Andra orsaker är en expanderande odling av soja och oljepalm, som används både inom livsmedelsindustrin och som djurfoder i många EU-länder och stora delar av världen. Rapporten visar också på att EU är en stor importör av dessa produkter. Näst efter Kina är EU den region som genom sin handel orsakar stört förlust av regnskog och biologisk mångfald i världen.  

Sojadialogen har gett resultat på gårdarna  

När djuren i Sverige inte är ute på bete får de mestadels hö eller ensilage. Förutom grovfoder behöver djuren ibland också så kallat kraftfoder. Det är framför allt mycket energi och protein i kraftfodret. Det bästa alternativet är när kraftfoder kan produceras så nära gårdarna som möjligt. Särskilt utmanande kan det vara att producera egna proteingrödor, men här händer det mycket inom svensk produktion. Den svenska köttbranschen har länge jobbat med att utveckla foder som kan ersätta sojan, vilket fortfarande ges till djuren i de länder Sverige importerar kött ifrån.   

Den lilla andelen soja som kvarstår i vissa foderblandningar är alltid ansvarsfullt producerat enligt certifieringens standard och orsakar ingen skövling av regnskog. Svenska köttproducenter står också bakom Sojadialogen som är ett svenskt upprop för ansvarsfullt odlad soja certifierad enligt RTRS (Round Table on Responsible Soy) eller ProTerra’s principer och kriterier. Ambitionen är att alla livsmedel från företagen i Sojadialogen endast ska använda ansvarsfullt odlad soja. 

Vill du vara säker på att du köper kött som bidrar till biologisk mångfald och som inte orsakar skövling av regnskog – välj svenskt kött! 

När du väljer svenskt kött får du alltså inte bara ett riktigt gott kött. Du är också med och bidrar till att djuren formar ett levande landskap med ett rikt växt och djurliv. Utan betande djur kan vi inte upprätthålla en rik biologisk mångfald. 

Aktuellt

Djuren räddar skörden

Djuren räddar skörden

Ett ostadigt sommarhalvår ger sämre skörd. Det som räddar skörden då är djuren så bönderna kan få ersättning för grödor som vi människor ratar.

Scroll to Top