Det goda läget är
resultatet av många års arbete med fokus på att förebygga sjuklighet.
Nära samverkan mellan myndigheter, akademi, organisationer och djurägare
gör att känd kunskap kommer till användning i praktiken.
Antibiotika botar bakteriesjukdomar och är livräddande läkemedel för människor och djur. Bakterier kan bli motståndskraftiga, resistenta, mot antibiotika och då fungerar inte läkemedlet.
Problemen med antibiotikaresistenta bakterier ökar snabbt runt om i världen. Antibiotika-resistens kan smitta mellan människor, mellan djur och mellan djur och människor.
Utvecklingen påverkas av hur och hur mycket antibiotika som används, men också av smitt-skydd och hygien. Dessa faktorer påverkas i sin tur av allt från kunskap och attityder till system för djurhållning.
Användningen varierar mycket
Antibiotika i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige 1986 och inom EU 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten. Statistiken för EU och EEA visar på stora skillnader mellan länder (figuren ovan).
Sverige, Norge och Island redovisar de lägsta siffrorna. Siffran för alla deltagande länder tillsammans är 151 mg/PKU för 2011.
Motsvarande siffra för Sverige är 13,6 mg/PKU. Skillnaderna i antibiotikaanvändning förklaras till viss del av faktorer som djurpopulationernas sammansättning, vilka typer av antibiotika som framförallt används men också av sjuklighet och hur sjukdom förebyggs.
Skillnader i hur och vad
Det är också stora skillnader mellan länder vad gäller hur antibiotika används. Medicinering av hela djurgrupper är mycket vanligt i många länder. I de 25 länderna som ingick i övervakningen 2011 var totalt cirka 90 procent av all antibiotika för djur läkemedel för medicinering av djurgrupper i foder eller vatten. I Sverige är motsvarande siffra drygt 10 procent.
Källa: SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt
