Klimatfrågan – vår tids största utmaning
Klimatpåverkan är en av vår tids största utmaningar. Människans aktivitet har skapat obalans i atmosfären vilket får oåterkalleliga effekter på ekosystemet. Ekosystemet i sin tur är en förutsättning för livet på jorden. Därför är det nödvändigt och livsviktigt att minska människans klimatpåverkan.
Vad påverkar klimatet mest?
Den största klimatboven är de fossila bränslena; olja, kol och gas, som tillsammans står för ungefär 75 procent av alla utsläpp av växthusgaser globalt. FN:s klimatpanel IPCC slår i den senaste rapporten fast att det vi framförallt måste minska utsläppen av är koldioxid. Men hur är det då med köttet och utsläppen av metan från nötdjurens rapar och fisar? Jo, ungefär 5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser består av metan från köttproduktionen.
Totalt står produktionen av animaliska livsmedel för 14 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Utöver de 5 procent metan från djurens matsmältning beror 9 procent på skövling av regnskog för att ge plats åt odlings- och betesmark. I Sverige sker inte denna typ av avskogning, här är det faktiskt nästan tvärt om. I Sverige behövs de betande djuren för att markerna inte ska växa igen. Det skiljer sig alltså väldigt mycket mellan köttproduktionen globalt och den svenska köttproduktionen. Därför är det viktigt att skilja på svenskt kött och importerat kött när vi tittar närmare på köttets klimatpåverkan.
Klimatpåverkan från konsumtion
All konsumtion påverkar klimatet. Av svenskens totala genomsnittliga utsläpp kommer 40 procent från offentlig konsumtion och olika typer av investeringar. Det handlar om exempelvis byggnader, maskiner och bostäder som är en del av samhällets infrastruktur. Resten, alltså 60 procent kommer från hushållens egna konsumtion av transporter, livsmedel, boende och övrigt som kläder, shopping, kultur, och teknik.
Utsläppen från hushållens livsmedelskonsumtionen har minskat med 18 procent mellan 2008–2022, men minskningstakten inte lika snabb som för andra områden. Därför finns en stor förväntan på att göra mer på detta område och då hamnar ofta köttet i fokus. Men hur står det till egentligen? Går det att jämföra utsläppen av metan från en ko med koldioxidutsläpp från flygresor eller konsumtion av kläder? Vi reder ut hur det ser ut!
Hur påverkar kött klimatet?
Allt som produceras och konsumeras påverkar klimatet och miljön på något sätt. Det gäller kläder, inredning, fordon och så även maten vi äter.
Det går generellt åt mer resurser för att producera kött om man jämför med att producera vegetabilier. Av den anledningen har kött ofta ett högre klimatavtryck jämfört med vegetabilier. De idisslande djuren, som exempelvis nötkreatur, påverkar även klimatet genom metanet från deras matsmältning. Köttets klimatpåverkan varierar dock väldigt mycket beroende på foder, hur djuren hålls samt vad och hur de producerar.
När det gäller låg klimatpåverkan från kött har den svenska produktionen bland den lägsta klimatpåverkan i världen. Den senaste forskningen visar en genomsnittlig klimatpåverkan för svensk nötköttsproduktion på cirka 22 kg koldioxidekvivalenter per kilo slaktvikt av nötkött. Det kan jämföras med det globala genomsnittet som är på 46 kg koldioxidekvivalenter per kilo. För svenskt griskött ligger genomsnittet på 2,5 kg koldioxidekvivalenter per kilo, jämfört med det globala genomsnittet på 6,1 kg. Det svenska köttet ligger alltså ungefär 60 procent under det globala genomsnittet.
Att svenskt kött har en lägre klimatpåverkan beror på vår goda djurhållning och våra friska djur, Sverige har en avel för välmående djur och bra foder. Det är frågor som svenska bönder har jobbat med länge och som är bra ur många fler perspektiv än bara klimatpåverkan. Det är också ett arbete som hela tiden pågår för att bli ännu bättre.
Livsmedelsproduktionen binder kol
Det som ofta missas när man pratar om klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen är att odlingen också binder in kol genom fotosyntesen. Växterna har en unik förmåga att med hjälp av vatten och solljus kunna binda in koldioxid från atmosfären och omvandla det till socker, som i sin tur kan omvandlas till exempelvis energi eller kolhydrater. På så vis binder växtligheten in koldioxid, både i växten vi kan se, men också i rötterna under jord. I och med att rötterna från exempelvis gräs inte skördas blir den koldioxid som binds in i rötterna kvar i marken och binds in i marken. På så sätt lagras kol i exempelvis vall- och betesmarker. Betesmarker kallas ibland för kolsänkor, eftersom dessa marker bundit in mycket kol i många år.
Växternas och djurens del i det naturliga kol-kretsloppet är ett perspektiv som dagens klimatberäkningar inte tar hänsyn till. Dagens klimatberäkningar är bättre för att beräkna industriella processer, men de har svårt att väga in biologiska processer, som livsmedelsproduktionen är. Till skillnad från koldioxidutsläppen från fossila källor, som användningen av kol, olja och gas, där den kol som länge varit lagrad under jordens yta släpps ut i atmosfären binds kol också in i växande grödor som gräs men också i skog. I grafiken nedan kan du se Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och jordbrukets utsläpp, men du kan också se hur mycket koldioxidekvivalenter den svenska markanvändningen binder in.
Skillnad mellan metan och koldioxidutsläpp
Hur är det med metanet då? Släpper inte djuren ut en massa metan? När djuren idisslar gräset bildas metan som idisslarna sen till största delen rapar ut. Metanet är en starkare växthusgas än koldioxid, men den bryts också ner snabbare. Koldioxiden, som släpps ut när olja, kol och gas förbränns, är en långlivad växthusgas som stannar kvar i atmosfären i upp till 1000 år. Metan från djur som idisslar bryts ned efter ungefär 10 år. Metanets kortare omloppstid innebär att metanet på sikt inte bidrar till en ökande växthuseffekt, så länge utsläppen inte ökar. IPCC fastställer också detta i sin senaste rapport (kap 7).
Vad skulle hända om vi minskade utsläppen av metan? Skulle vi inte få en snabb avkylning av klimatet om vi bara blev av med metanet från djuren? Jo, eftersom metanet är en starkare växthusgas och har en kort nedbrytningstid, skulle minskade utsläpp av metan få en kortvarig avkylande effekt. Men om vi samtidigt fortsätter släppa ut andra växthusgaser från exempelvis fossila bränslen som vi gör idag kommer den globala uppvärmningen att fortsätta öka. Därför behövs mer långsiktiga lösningar som fokuserar på att komma till rätta med fossilberoendet.
Vad händer om vi ökar utsläppen av metan? Eftersom metanet är en starkare växthusgas än exempelvis koldioxid, skulle en ökning av metanutsläppen ha en starkare påverkan på klimatet. Men i Sverige ser vi inte en ökning, utan tvärt om en minskning, av antalet djur. Främst eftersom vi har allt färre nötkreatur i Sverige. Sanningen är att vi faktiskt aldrig har haft så få nötkreatur som vi har idag. De senaste 100 åren har andelen nötkreatur halverats.
Färre idisslande djur innebär mindre metan och därmed ett lägre klimatavtryck från djurproduktionen. Det innebär också att färre mular och klövar håller ängs- och betesmarker öppna. Genom den svenska köttproduktionen får vi fler djur som betar samtidigt som de har ett lägre klimatavtryck jämfört med det globala genomsnittet.
Grisen har en lägre klimatpåverkan
Griskött har en lägre klimatpåverkan än både nötkött och lammkött. Till skillnad från lamm och nötkreatur är grisen ingen idisslare. Idisslande djur äter mestadels gräs och när gräset bearbetas i magen bildas metan som djuret rapar upp eller fiser ut, vilket är en stor del av deras klimatpåverkan. Eftersom grisen inte är ett gräsätande idisslande djur avger den inte heller metan och det gör att grisen har en lägre klimatpåverkan
Historiskt har grisen varit väldigt viktig i hushållen för att ta vara på rester från jordbruket och matrester från hemmet och omvandla det till kött, för det är grisarna väldigt bra på. Även idag består en stor del av grisarnas foder av just restprodukter. Grisarnas foder tillsammans med svenska bönders arbete med avel och god djurhälsa har resulterat i friska djur, vilket ger svenskt griskött en lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet.
Hur påverkar kött miljön?
Ofta sätts det likhetstecken mellan miljö och klimat när man pratar om hur mat produceras, men miljö är så mycket mer än bara klimat. Det handlar också om biologisk mångfald, kretslopp, cirkulär matproduktion, användningen av kemiska bekämpningsmedel, vatten- och markanvändning, matsvinn med mera. Här spelar djuren en viktig roll och svenska djurbönder ligger i framkant med sitt miljöarbete.
Betande djur bidrar till biologisk mångfald, något som också är viktigt för odlingen av vegetabilier. Att odla vall, alltså gräs och klöver, minskar mängden ogräs vilket i sin tur minskar behovet att använda kemiska växtskyddsmedel. När det gäller vatten går det åt ganska mycket för att producera kött, men det mesta av vattnet är regn som faller på gräset som djuren senare äter. Det hade fallit på marken oavsett om djuren åt gräset eller inte. När man pratar om vattenanvändning är det faktiskt inte bara mängden som spelar roll, utan det viktigaste är tillgången. Här i Sverige har vi generellt god tillgång på vatten, till skillnad från många andra varmare länder. Det importerade köttet har ofta en högre belastning på färskvatten, markanvändning och biologisk mångfald.
Nötkreatur, får och grisar kan även äta sådant vi inte kan eller vill äta. Det kan vara gräs, spannmål av lägre kvalité eller rester från livsmedelsindustrin. Det gör att vi kan få mat av det som annars skulle gå till spillo. Därtill producerar djuren gödsel som blir näring till åkrarna och som genom rötning kan producera fossilfria drivmedel i form av biogas.
Här i Sverige har vi bra naturgivna förutsättningar för att hålla djur. Här växer gräs väldigt bra och vi har ingen brist på vatten. Den solenergi och koldioxid som binds i gräset omvandlas sedan till protein av djuren. Så har det gåt till i årtusenden och därmed gjort det möjligt för oss att leva i denna del av världen. Därtill finns det fortsättningsvis många fördelar med att välja just svenskt kött när du köper kött.
Vilken mat är mest klimatsmart?
Som beskrivet innan kommer den största andelen av klimatpåverkan från de fossila källorna men vi behöver också fortsätta att ta ansvar även för klimatavtrycket från maten. Så hur ser man till att äta inte bara klimatsmart utan också hållbart?
Matsvinn står för mellan 8–10 procent av alla utsläpp av växthusgaser i världen, enligt Livsmedelsverket och om matsvinn vore ett land skulle det landet vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA. Det går åt resurser för att producera all mat och allt detta går till spillo om maten hamnar i soporna. Att minska mängden mat som kastas är en enkel sak som alla kan göra! Se till att köpa hem råvaror och mat som du vet att du kommer använda, håll koll på utgångsdatum på maten du har hemma och se till att äta upp all mat du lagar eller köper hem. Rester kan ätas dagen efter eller användas i en ny rätt.
Ät näringsrik kost!
Den mest hållbara och hälsosamma maten är den som ger mest näring per tugga! Se därför till att välja näringstäta livsmedel och minska eller uteslut mat som bara ger energi men ingen näring. Hela 19 procent av matens klimatpåverkan kommer från godis, snacks och drycker, vilket är lika mycket som klimatpåverkan från vår konsumtion av nötkött.
Välj svenska livsmedel och svenskt kött!
• Välj svenska råvaror: ät rikligt med svenska grönsaker i säsong samt rikligt med svenska frukter, rotfrukter och fullkornsprodukter. Välj svenskt kött.
• Välj udda styckningsdetaljer och ät utifrån konceptet nose-to-tail. Att äta blodpudding och lever är ett sätt att ta vara på hela djuret och det är dessutom väldigt näringsrika livsmedel.
Svenska livsmedel och svenskt kött har inte bara generellt lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet, det är också mer hållbart ur många fler perspektiv än bara klimat. Så välj svenska alternativ bland grönsaker, skafferivaror, i frysdisken, i mejerihyllan och välj det svenska köttet framför det importerade.
Klimatpåverkan är fortsatt vår tids största utmaning. Det finns dessvärre inte någon quick fix där klimatet kan räddas genom att ta bort det svenska köttet från tallriken. Det behövs långt mer radikala åtgärder som framför allt handlar om att bryta fossilberoendet.
