Antibiotika i kött och resistenta bakterier

Antibiotikaresistens och kött

Antibiotika är viktiga läkemedel för att behandla sjukdomar, men en för stor användning av antibiotika kan samtidigt leda till att bakterier blir resistenta. Vid resistens skulle en situation kunna uppstå där vi står utan verksamma antibiotika, för såväl människor som för djur, när det gäller vissa sjukdomar.

Det betyder att det blir svårt eller till och med omöjligt att behandla infektioner orsakade av bakterier med antibiotika Den ökande antibiotikaresistensen i många delar av världen är ett allvarligt och globalt problem. Därför är det viktigt att ha en restriktiv och låg användning av antibiotika. Här är svensk djurhållning ett föregångsland.

Vad är antibiotikaresistens?

Antibiotika kan ges till både människor och djur för att behandla sjukdomar orsakade av bakterier, exempelvis lunginflammation eller infektioner i sår. Bakterier har dock en förmåga att anpassa sig så när vi använder mer antibiotika ökar risken för att bakterierna anpassar sig till antibiotikan. De kan alltså skapa en motståndskraft mot antibiotikan.

När det händer kan man förenklat säga att bakterien börjar ”tåla” antibiotikan och att antibiotika till slut inte får någon verkan. Detta kallas att bakterierna blir antibiotikaresistenta och då går det inte längre att behandla den bakterien med antibiotika.

Varför ger man antibiotika till djur?

Precis som människor kan djur ibland bli sjuka och behöva antibiotika. I Sverige får antibiotika bara användas på ordination av veterinär och ges till djuret som är sjukt. Då gäller också strikta regler och karenstider. Det innebär att djur som behandlats med antibiotika inte får slaktas förrän en viss tid har gått efter behandlingen, för att undvika att rester av antibiotika finns kvar i köttet. Även om ett kraftfullt arbete pågått under decennier för att minska antibiotikaanvändningen är det också viktigt att kunna behandla ett sjukt djur med antibiotika för att häva infektioner som påverkar djurets välmående och hälsa.

Ur ett internationellt perspektiv är läget gällande antibiotikaresistens inom svensk djurhållning gynnsamt. Det är en mycket låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier hos djur i Sverige, och risken att få i sig sådana bakterier via svenskt kött är näst intill obefintlig.

Antibiotika i importerat kött

I många andra länder är det vanligare att man inte bara behandlar det djur som är sjukt utan hela djurgruppen – alltså inte bara de djur som är sjuka utan även de friska. I länder utanför EU händer det till och med att man ger antibiotika i fodret för att djuren ska hålla sig friska och växa bättre.

I Sverige är det förbjudet att ge antibiotika till friska djur för att påskynda tillväxten. Svenska bönder arbetar istället med förbyggande å tgärder som större utrymmen till djuren samt bra stallmiljö och djurhälsa för att djuren ska må bra, växa bra och hålla sig friska. Och friska djur behöver inte antibiotika.

Redan år 1986 var Sverige först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i syfte att öka djurens tillväxt. Ett förbud inom EU kom först 20 år senare, år 2006, men saknas fortfarande utanför EU . Sedan dess har antibiotikaanvändningen inom djurhållningen i både Sverige och EU minskat, men många länder ligger långt efter oss i Sverige.

I denna lista ser man hur mycket antibiotika som ges till djur inom lantbruket i Europa (EU). Du kan också se vilka länder som använder minst respektive mest antibiotika för produktion av kött och annan djurhållning. Bilden finns även som lista längre ner.

Tidigare har alla EU-medlemsländer och Island, Norge och Schweiz frivilligt rapporterat data över försäljning av antibiotika för djur, men från och med 2024 redovisas inte bara försäljning av antibiotika inom EU utan även faktisk användning. Dessa nya krav är ett viktigt steg för att följa upp den faktiska antibiotikaanvändningen inom EU.

Sverige har lägst antibiotikaanvändning i EU

Sedan man började mäta hur mycket antibiotika som används inom djurhållningen i EU har Sverige varit det land som använt minst. Det gör oss också till bland de bästa i världen på att använda lite antibiotika . Det ska vi vara riktigt stolta över.

Även om det är väldigt positivt att den totala antibiotikaanvändningen både i Sverige och EU har minskat sedan mätningarna började, är det många länder som har betydligt högre användning än Sverige. Däribland många av de länder som det importerade köttet i svenska butiker kommer från.

Hur mycket antibiotika används i andra länder?

Danmark använder 3 gånger mer antibiotika per djurenhet än vad man gör i Sverige. Tyskland 6 gånger mer. Spanien, med sina delikatessostar och delikatesschark som bresaola och serranoskinka, använder 15 gånger mer. Italien, med parmesan och parmaskinka, använder 17 gånger mer. Så, vilket land är då värst? Jo, enligt den senaste rapporten från 2023 är Cypern det land som har högst antibiotikaanvändning – här använder man hela 19 gånger mer. Från Cypern kommer som bekant den kända halloumi-osten.

”En lägre antibiotikaanvändning för att minska antibiotikaresistensen är en av många anledningar att välja svenskt kött.”

Numera finns svenska alternativ till dessa produkter så som olika sorters korv och skinka gjorda på kött från svenska gårdar. Dessutom finns produkter som grillost, istället för halloumi, gjord på svensk mjölk samt lufttorkade delikatesser av svenskt kött. En lägre antibiotikaanvändning för att minska antibiotikaresistensen är en av många anledningar att välja svenskt kött och chark.

Vad kan man göra för att minska resistens?

För att minska risken för antibiotikaresistens är det viktigt att vara restriktiv med vilken och hur mycket antibiotika som skrivs ut till både djur och människor. När det gäller djuren är Sverige ett föregångsland med låg antibiotikaanvändning – lägst antibiotikaanvändning i EU faktiskt. Du kan också bidra genom att välja det svenska köttet framför det importerade, både i butiken och på restaurangen.

Finns det antibiotika i köttet?

Har du hört påståendet ”Det är mer antibiotika i importerat kött”? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i själva köttet, oavsett var det kommer ifrån. Ett djur som fått antibiotika får inte slaktas förrän efter ett visst antal dagar efter behandling. Livsmedelsverkets restsubstanskontroll visar att svenska lantbrukare är noggranna med att inte skicka djur för tidigt till slakt och att inga tillväxtbefrämjande medel används.

Även om andra länder använder mer antibiotika inom djurhållningen påverkar det främst risken för antibiotikaresistens. Det finns alltså inte antibiotika kvar i köttet, varken i det importerade eller det svenska köttet.

Vad kan man själv göra?

• Skippa halloumi och byt mot svensk grillost eller eldost.
• Välj svenskt kött före importerat och byt hellre till en annan svensk detalj om du inte hittar det du letar efter (på våra sidor med styckningsdetaljer hittar du tips på vad du kan byta mot).
• Välj svensk chark – till pålägg såväl som till den lyxiga charkbrickan. Kolla efter märket Från Sverige.
• Bättra på kunskaperna och lär dig mer om antibiotika och resistenta bakterier i antibiotikaskolan.

Finns det antibiotika i köttet? Se videon här!

Lista: så här mycket antibiotika gav man till djur inom lantbruket i EU under 2023.

Källa: Försäljning av antibiotika, Europeiska Läkemedelsmyndigheten, 2025