Nordiska Ministerrådet har tagit fram en rapport utifrån NORMO-undersökningen, som följer utvecklingen av kost, fysisk aktivitet, övervikt och levnadsvanor i Norden. Sammantaget visar rapporten att kostkvaliteten har försämrats sedan 2014 – men också att utvecklingen är mer komplex än vad som framkommer i den offentliga debatten.
Vad säger rapporten?
Nordiska Ministerrådets rapport NORMO2025 pekar tydligt ut flera utvecklingar som är gemensamma för de nordiska länderna:
- Lägre konsumtion av frukt, grönsaker och fullkorn
- Högre konsumtion av livsmedel och drycker med högt sockerinnehåll
- En kraftig ökning av energidrycker, särskilt bland unga vuxna
- Fortsatt ökning av övervikt och fetma
- Tydliga sociala skillnader i kostvanor och hälsa
I Sverige har andelen vuxna med övervikt eller fetma ökat från 45 till 51 procent mellan 2014 och 2024. Andelen barn med övervikt eller fetma är 15 procent.
Nordiska ministerrådet uttrycker att vi äter för dåligt och för mycket, vi rör oss för lite och övervikten ökar.
Kött i kosten
I linje med NNR2023 placeras kött i NORMO under kategorin livsmedel som bör minska. Samtidigt visar konsumtionsdatan att den genomsnittliga köttkonsumtionen i Sverige uppgår till 5,2 måltider per vecka.
För Sverige – där cirka 30 procent av köttkonsumtionen utgörs av kyckling – innebär detta att rött kött konsumeras omkring 3–4 gånger per vecka. Det ligger nära de svenska kostråden, som rekommenderar upp till tre köttmåltider i veckan.
Rapporten visar också tydliga könsskillnader. Kvinnor äter generellt mindre kött och mer frukt och grönsaker, medan män har ett högre köttintag. Svenska kvinnor hör till dem som har lägst köttkonsumtion i Norden.
Vilka är de största utmaningarna med kosten?
Det mest framträdande i NORMO rör inte animaliska livsmedel, utan:
- ökad konsumtion av socker och energirika drycker
- minskad konsumtion av näringsrika baslivsmedel
- låg fysisk aktivitet
Rapporten visar också att kostens kvalitet är sämre i grupper med lägre utbildningsnivå. Här är förekomsten av övervikt och fetma högre, samtidigt som intaget av frukt, grönsaker och fullkorn är lägre.
Näringstäthet och tillgänglighet
I detta sammanhang blir frågan om näringen i maten central. Att de livsmedel som konsumeras inte bara ska bidra med energi, utan med näring och mättnad. Så befolkningen får i sig den näring som behövs fast med färre kalorier. Livsmedel med protein av hög kvalitet samt viktiga mikronäringsämnen – som exempelvis järn, zink och vitamin B12 – spelar en viktig roll i en sådan balanserad kost.
Resultatet i NORMO styrker därmed behovet av att se kostråd och folkhälsoinsatser i ett bredare perspektiv, där både näringsinnehåll och sociala förutsättningar vägs in.
Sammanfattning
NORMO visar tydligt att:
- den nordiska kostens kvalitet försämras
- övervikt och fetma fortsätter att öka
- sociala skillnader i hälsa och matvanor är betydande
Samtidigt visar rapporten att köttkonsumtionen i Sverige redan ligger relativt nära de nationella kostråden och att de största förändringarna i kostmönster handlar om socker, drycker och livsmedel med låg näringstäthet.
För att förbättra folkhälsan krävs åtgärder som stärker hela kostens kvalitet – med fokus på näring, variation, balans och tillgänglighet för alla grupper i samhället.
*NORMO – Nordic monitoring, status and development of diet, physical activity, use of nicotine products, alcohol and overweight.
