I förra veckan presenterade Livsmedelsverket uppdaterade riktlinjer för skolmåltider. Syftet med dessa riktlinjer är att stötta kommunerna i hur de ska planera och tänka kring sina måltider med fokus på hälsa, hållbarhet och ökad trivsel i skolrestaurangen.
Vad betyder de nya riktlinjerna i praktiken?
Nya riktlinjer för skolmåltiderna är på plats. De tar ett bredare grepp om skolmaten – inte bara som näring, utan som en viktig del av skoldagen och skolans uppdrag. Fokus ligger både på vad som serveras och på hur skolmiljön fungerar, med trygghet och trivsel i skolrestaurangen som viktiga pusselbitar.
Bakgrunden är tydlig: många elever väljer i dag bort skolmaten och ersätter den med snacks, godis och söta drycker. Det påverkar både hälsan och möjligheten att orka med skoldagen.
Vad innebär riktlinjerna för maten på tallriken?
Rekommendationerna bygger på variation och balans. Måltiderna ska vara växtrika och innehålla grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn – men också fisk, kyckling och kött från nöt eller gris. Det ligger helt i linje med den klassiska tallriksmodellen, som fyller 50 år i år och fortfarande är en enkel vägledning till en bra och mättande måltid.
Ett råd som väckt frågor är nivån på rött kött och chark. I riktlinjerna anges – max 125 gram tillagat per vecka. I praktiken innebär det utrymme för 1–2 serveringar i veckan, och ännu fler om man arbetar med så kallade hybridrätter där kött kombineras med vegetabiliska råvaror.
– Köttet bidrar inte bara med viktig näring i sig, utan hjälper också kroppen att ta upp järn från hela måltiden. Det är särskilt relevant eftersom ungefär var tredje tonårstjej i Sverige har järnbrist, säger Lisa Skogsberg, ansvarig för offentliga måltider och analys på Svenskt Kött.
Positiv förflyttning och behov av fortsatt dialog
Svenskt Kött har under lång tid arbetat med frågor som rör skolmaten, just eftersom skolmåltiden spelar en central roll för barns hälsa, utveckling och lärande. Svenskt Kött ser positivt på den dialog som förts med Livsmedelsverket och att flera perspektiv som lyfts nu fått större genomslag i riktlinjerna.
Bland annat välkomnas att:
- det tas ett helhetsgrepp om skolmåltiden
- kött och animalier beskrivs som en naturlig del i en växtrik kost
- minskad konsumtion av läsk och sötsaker betonas
- svenska livsmedel och svenskt kött lyfts fram som ett bra val ur både miljö- och beredskapsperspektiv
Samtidigt pekar Svenskt Kött på att det finns frågor som behöver fortsätta följas upp. Det gäller bland annat hur rekommendationerna omsätts i praktiken och hur näringsintaget, särskilt för järn, säkerställs för barn och unga.
– Mycket har rört sig i rätt riktning. Nu blir det viktigt att följa hur riktlinjerna fungerar i praktiken och fortsätta dialogen kring måltidens innehåll och genomförande så att den viktiga skolmaten hamnar i elevernas magar och ger den näring och energi de behöver, säger Lisa Skogsberg.
