Hur hållbara är egentligen olika livsmedel? Och hur hållbart eller inte hållbart är egentligen det svenska köttet? Svaret beror till stor del på vad man väljer att mäta. Så förändras bilden när fler hållbarhetsfaktorer vägs in.
Hållbarhet är mer än klimat
I många år har matens hållbarhet likställts med klimatpåverkan. Det har gjort att många jämförelser nästan enbart utgått från klimatavtryck. I de modellerna har kött från idisslande djur, som nötkött, ofta fått höga värden eftersom metanet från idisslandet räknas in i utsläppen.
Men hållbarhet handlar om mer än klimat. Det handlar exempelvis också om biologisk mångfald, djurvälfärd, antibiotikaanvändning och sociala villkor.
Nya modeller försöker väga in flera hållbarhetsfaktorer
De flesta håller också med om att man behöver väga in fler aspekter, men att mäta och redovisa flera hållbarhetsparametrar samtidigt är en utmaning. Dels är det svårt att hitta jämförbara data för olika livsmedel och olika ursprung, dels saknas det fortfarande data inom vissa områden. Dessutom kan den data som finns vara förenad med stora osäkerheter.
För att kunna väga samman fler delar av hållbarhet utvecklas nya modeller och verktyg. Där förhoppningen är att det framöver ska bli enklare att redovisa hållbarhetsdata på ett tydligt och jämförbart sätt – inte minst för att det ska vara enklare för konsumenter att göra medvetna val.
I en av de modeller som i dag finns tillgängliga har vi tittat på hur svenskt kött står sig när flera olika hållbarhetsparametrar vägs in samtidigt.
Skillnad mellan olika livsmedel
Då det är ett stort arbete att göra hållbarhetsjämförelser finns det flera olika verktyg och företag som erbjuder detta. Här nedan är ett exempel där beräkningarna är utförda med hjälp av Consupedia som använder både svenska källor som exempelvis RISEs klimatdatabas och biodiversitetsdatabas samt internationella källor [https://consupedia.com/om-consupedias-databas/hallbarhetsparametrar/#]. Värden visas för miljö, hälsa och rättvisa. På en skala 1-100 där ett högre värde är bra, vilket också visas med grön färg. Ett lägre värde är sämre och visas med gul eller röd färg. Då det finns osäkerheter i datan bör man ta resultaten med en nypa salt, men de stora skillnaderna visar ändå en riktning.
Svenskt nötkött jämfört med brasilianskt
Hur ska vi då tolka jämförelsen mellan svenskt nötkött och nötkött från Brasilien? I översikten för miljö, hälsa och rättvisa kan vi se att de är jämförbara gällande hälsa, där båda har 95 poäng. Tittar vi istället på miljö eller rättvisa skiljer sig det brasilianska köttet från det svenska, både i antal poäng och färg.
Mer i detalj kan vi se att det brasilianska köttet får sämre värden för alla parametrar jämfört med det svenska. Oavsett om det är klimat, transport, bekämpningsmedel, djurvälfärd eller social rättvisa.
När data saknas syns inte hela hållbarhetsbilden
Man kan också se att några parametrar är grå, vilket betyder att det saknas data. Det saknas alltså exempelvis data för antibiotikaanvändningen i Brasilien. Så även om det nyligen rapporterats om bristande kontroll av antibiotikaanvändningen där, så syns inte den bristen i beräkningen. Det saknas även data för barnarbete i Sverige. Betyder det att vi har mycket barnarbete? Självklart inte. Sverige finns inte med i bedömningen för att man ser att barnarbete inte ens är en fråga här.
Samtidigt kan vi se att det är förvånansvärt liten skillnad gällande biologisk mångfald, vilket faktiskt inte stämmer. Här spelar skalorna och hur data presenteras en stor roll. För hur stor är skillnaden egentligen gällande biologisk mångfald? Det kan du se i en av våra egna grafer här.
Även om breda hållbarhetsberäkningar kan vara till stor hjälp och ge bra vägledning krävs det alltså mycket kunskap för att tolka resultatet.
Vi har även kollat på en jämförelse mellan svensk nötfärs, svensk fläskfärs och en vegofärs baserad på importerade råvaror. Här kan vi också se att alla tre livsmedel är jämförbara inom området hälsa, men ser vi till miljö eller rättvisa skiljer sig vegofärsen från det svenska köttet.
Mer i detalj visar beräkningen att vegofärs är bättre än nötfärs ur klimatperspektiv, men betydligt sämre gällande övergödning, bekämpningsmedelsanvändning, social rättvisa, arbetsförhållanden, jämlikhet och lokalbefolkning. Vad av detta är då viktigast?
Vi kan också se att svensk fläskfärs nästan är i nivå med vegofärsen gällande klimat och samtidigt presterar bättre för alla andra parametrar.
När helheten räknas in står sig svenskt kött starkt
Det är många parametrar att väga in, och det är helt klart att vad vi lägger i begreppet hållbarhet spelar roll för vad resultatet blir. Tar vi den enkla vägen och bara tittar på en parameter som klimat är det lätt att hamna fel på helheten. Därför är det viktigt att väga in helheten när man pratar om och sätter mål för hållbarhet.
Den modell som redovisats här visar tydligt att svenskt kött står sig väl när flera hållbarhetsparametrar vägs in samtidigt. Så medan arbetet med ännu bättre mätmetoder fortsätter kan du känna dig trygg när du väljer svensk mat och svenskt kött producerat med höga krav på djurvälfärd, miljö och ansvar.
Varför står sig svenskt kött ofta starkt i hållbarhetsjämförelser?
- Mycket låg antibiotikaanvändning
- Höga krav på djurvälfärd
- Betande djur bidrar till biologisk mångfald
- Sträng miljölagstiftning och kontrollsystem
- Bra naturliga förutsättningar med god tillgång till vatten och mark
- Goda arbetsvillkor och sociala villkor i Sverige
