Låg användning av antibiotika i Sverige

Hur undviker man kött som kommer från djur som fötts upp med hög användning av antibiotika? Ett sätt är att köpa svenskt. Den "svenska modellen" att jobba förebyggande för att förhindra antibiotikaresistens ger resultat.

I mitten av maj kom en ny rapport om antibiotikaresistens från Europeiska
myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiskt centrum för
förebyggande och kontroll av sjukdomar.

Gynnsamt läge i Sverige

Förekomst av antibiotikaresistens hos
bakterier från lantbrukets djur varierar mellan länder inom EU.
Resistens mot flera olika antibiotika, multiresistens, är vanligt
förekommande. Jämfört med andra länder är det svenska läget generellt
gynnsamt. Det visar en rapport som i dag släpptes från den Europeiska
myndigheten för livsmedelssäkerhet och Europeiskt centrum för
förebyggande och kontroll av sjukdomar.

I rapporten redovisas resistens hos bakterier från människor, djur
och livsmedel 2011. I Sverige är det Statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA) som ansvarar för övervakning och rapportering av
antibiotikaresistens hos bakterier från djur och livsmedel.

I juni publicerar SVA sin årliga rapport om antibiotikaresistens i Sverige.

Jobbar förebyggande

”Fritt från antibiotika” har blivit ett försäljningsargument
när det gäller kött och det pratas mycket om faran med antibiotikaresistens.
Men vad är det egentligen som Sverige är så bra på jämfört med andra
köttproducerande länder? Sten-Olof Dimander, VD
och Veterinärmedicine doktor på Svenska Djurhälsovården berättar om vad
det är vi är så bra på i Sverige och Norden. Svenska Djurhälsovården är ett företag som ägs av Scan, KLS Ugglarps och Avelspoolen och
fungerar som konsulter åt svenska köttbönder när det gäller förebyggande
djurhälsovård för gris, nöt och lamm.

– Vi jobbar förebyggande, jag kallar det för ”den svenska
modellen”– det vill säga att arbetet görs i samarbete med staten, SVA,
jordbruksverket och bönderna. Alla vet att antibiotika orsakar resistens,
varför inte då kontrollera bakterierna som vi måste använda antibiotikan emot?
Det har vi fokuserat mycket på genom att hålla utbildningar och seminarier för
både bönder och besättningsveterinärer. Ingen blir glad av att veta hur mycket
vatten båten tar in om ingen stoppar läckan.

Sverige ett av de länder
i Europa som använder minst antibiotika

Och ansträngningarna bär frukt. Sverige är ett av de länder
i Europa som använder minst antibiotika, och försäljningen av antibiotika för
gris har minskat med 39 procent de senaste fem åren. Norge och Finland använder
också små mängder, medan länder Frankrike och Nederländerna toppar ligan.
Danmark ligger någonstans mittemellan.

– Sedan måste man titta på vilken sorts antibiotika som
används. I Sverige är det till övervägande del penicillin, i många andra länder
kan det inte användas längre eftersom det inte biter på bakterierna. Många tror
att när det ena slutar verka finns det något annat på hyllan. Så behöver det
inte vara.

Veterinärer har ansvar mot levande djur

Men att helt ta bort antibiotika, som vissa argumenterar
för, tycker Sten-Olof är fel väg att gå.

– Då sätter man hela djurskyddslagen i fara. Som veterinär
har vi ansvar mot det levande djuret och måste ge det nödvändig vård. Samtidigt
måste vi tänka på vad som händer med det döda djuret när det ska bli föda.

Även ekologiskt uppfödda djur blir förstås sjuka.

– Sjukdomspanoramat ser annorlunda ut hos ekologiska jämfört
med konventionella djur. De blir sjuka av olika orsaker. Ekodjur som hålls
utomhus får oftare problem med exempelvis parasiter. Å andra sidan får djur som
är ute i friska luften mindre luftvägsproblem. Det är inte så enkelt som att
ekodjur aldrig blir sjuka.

”Jag vill inte ha fri rörlighet för bakterier”

Men oavsett om det är ekologiska eller konventionellt
uppfödda djur är livsmedelsverkets karensregler stenhårda: det ska inte finnas
några antibiotikarester kvar i svenska djur. Och hur mycket det än kämpas inom
Sverige kommer det in nya sjukdomshot utifrån.

– Innan vi gick med i EU 1996 var det vi som ägde
frågan om vilka djur som fick importeras. Men inom EU uppfattas det som ett
handelshinder. Jag har inget emot fri rörlighet för människor och djur – men
jag vill inte ha fri rörlighet för bakterier. Och bakterierna följer djuret. Vi
vill kunna ställa krav på att ta prover för sjukdomar vi inte vill få in i
landet, och har fått tilläggsgarantier för vissa, exempelvis salmonella, men
det är vansinnigt svårt att få gehör för de här frågorna.

Allt detta är förstås svårt att förmedla och förklara, både
för konsumenter, kockar och personalen i köttdiskar som inte alltid
väljer svenskt av kostnads- och ibland kvalitetsskäl.

– Jag skulle önska att konsumenter hade en bild av djuret
när de köper en kotlett eller biff. Ett djur som mår bra, och som inte är sjukt
och hostar. Jag önskar att kockar och butikspersonal kunde bli budbärare för
frågan om svenska mervärden när det gäller extra djurskydd. Då skulle bönderna
kanske också kunna få lite mer betalt.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email