Kommer maten att bli dyrare?
Höga kostnader för drivmedel och el har nu blivit vardag för många och påverkar även matproduktionen. Det har gjort att matpriserna nu börjat stiga och att många undrar om maten kommer att bli dyrare. Samtidigt har vi aldrig historiskt sett lagt så lite pengar på mat som vi gör idag.
Framför allt handlar matpriserna just nu om Rysslands invasion av Ukraina. I och med kriget förändras tillgången på mat på global nivå. Ukraina benämns ofta som kornboden i Europa, med den femte största exporten av vete i världen. Ukraina förser EU med cirka en fjärdedel av sin import av spannmål och vegetabilisk olja och hälften av majsen. Enkelt uttryckt är Ukraina av enorm strategisk betydelse när det gäller Europas och världens livsmedelsförsörjning.
Med stora volymer av livsmedel som försvinner från världsmarknaden ökar efterfrågan drastiskt och priserna stiger. Matpriserna har nu därför börjat att stiga och det finns inga tecken på att den kommer att bli billigare.
Hur påverkas svensk matproduktion?
I Sverige är det just nu framför allt djurproduktionen som påverkas mest. Inte för att svensk djurproduktion behöver spannmål från Ryssland eller Ukraina utan för att priserna på kraftfoder också stigit som en effekt av ökade världsmarknadspriser på spannmål. Dessutom kvarstår de tidigare skenande kostnaderna på drivmedel och el.
Kan vi inte bara äta vegetariskt om det blir för dyrt att ha djur?
Stigande priser på drivmedel och el påverkar inte bara djurproduktionen utan all matproduktion. Ytterligare en effekt av kriget är att Ryssland står för 30 procent av världens produktion av handelsgödsel. När tillgången till rysk handelsgödsel försvinner ökar också priset på växtnäring i världen. Nu blir därför gödseln från våra djur här i Sverige en viktig resurs som växtnäring till växtodlingen.
Vi spenderar allt mindre på mat
Att maten blir dyrare är som sagt rubriker som vi ser allt oftare. Men faktum är att vi aldrig tidigare har lagt så lite pengar på mat som vi gör idag. Ett genomsnittligt hushåll i Sverige spenderar endast 12,5 procent av inkomsten på livsmedel enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Förr tog livsmedlen allt större del av hushållens plånbok. Motsvarande andel 1976 var 18 procent och under 50-talet stod livsmedel och dryck för ungefär 40 procent av hushållens utgifter.
Att vi lägger så liten del på livsmedel idag beror bland annat på att maten blivit billigare, framför allt på grund av ökad import av livsmedel. Samtidigt har också utgiftsandelen som hushåll lägger på bland annat boende, nöjen och rekreation ökat. På 50-talet var också utbudet av varor och tjänster mycket mer begränsat än vad det är idag.
Maten kommer att bli dyrare
Nu ser vi alltså ut att gå mot en tid då matkostnaderna än en gång tar större del av hushållskassan. Kanske måste vi då börja värdera mat på ett nytt sätt?
Vi har vant oss vid att maten inte kostar särskilt mycket och att vi har pengar över att lägga på fritids- och nöjesaktiviteter, att inreda våra hem och att resa. I och med att omvärlden nu är i stor förändring påverkas också livsmedelsmarknaderna i hög utsträckning. Priset på insatsvaror för att producera maten, så som el, drivmedel, foder och gödsel har rusat iväg. Det påverkar i alla led, och allra mest påverkas lantbrukarna.
Samtidigt pågår en hållbar omställning av lantbruket. Sveriges lantbrukare ligger här i framkant och svenska råvaror har ofta lägre klimat- och miljöpåverkan jämfört med importmaten. Kött från Sverige innebär också bra djurvälfärd med lägst användning av antibiotika inom EU. Flera lantbrukare har redan ställt om verksamheten; installerat solpaneler på ladugårdstaken och biogas från gödseln, tankar traktorerna med biodrivmedel istället för vanlig fossil diesel. Att göra lantbruket mindre beroende av importerade fossila bränslen och andra insatsvaror är viktigt både ur miljösynpunkt men också för en trygg livsmedelsförsörjning. Men det kostar mer att bedriva lantbruk som också levererar hållbar mat och hög djurvälfärd.
Hälften av maten importeras
Hälften av den mat vi äter kommer idag från andra länder. På grund av importmaten har vi vant oss vid att priserna för livsmedel varit låga. På så vis är ju handel mellan länder bra – det ger oss billigare mat och skapar välfärd för många länder. Länder kan på så vis dra nytta av det landet har att erbjuda i form av jordmån och odlingsklimat. Exempelvis har Spanien bra klimat för att odla citrusfrukter. Det har inte Sverige. I Sverige har vi istället perfekt klimat för produktion av kött och mjölk, med stora arealer jordbruksmark som det mest går att odla foder till djur på och mycket betesmark.
Den stadiga ökningen av importerad mat är främst inom kategorierna bröd, grönsaker, mejeri och kött. Alltså mat som vi mycket väl kan producera här i Sverige istället för att importera från andra länder. Råvaror som är svårare att producera på grund av vårt klimat, exempelvis kaffe, bananer och andra mer exotiska produkter, står bara för 16 procent av de importerade matvarorna.
Billig mat kan stå oss dyrt – dags att säkra den svenska maten
Att som land vara så beroende av importerad mat, som vi egentligen kan producera själva här i landet, gör oss dock väldigt sårbara – inte minst då vi inte kan utgå ifrån att det alltid kommer finnas mat i världen som vi kan importera. Vem ska vi importera maten ifrån när en brist nu håller på att bli ett faktum i hela Europa?
Vi behöver därför värna varenda svensk bonde nu. Vart enda hektar jordbruksmark räknas! Det är dags att säkra maten – välj svenskproducerad mat nära dig även om den är lite dyrare!
