Svensk djurvälfärd är bra, men vi kan aldrig luta oss tillbaka. Framförallt finns det potential för förbättringar inom djurkontrollerna. Svenska slakterier tar ansvar för att djur hanteras väl och respekteras och är måna om att leva upp till konsumenternas förväntningar. Hela 95 procent av djuren som slaktas i Sverige sker vid slakterier som har ständig närvaro av personal från Livsmedelsverket som kontrollerar att allt går rätt till. Så är dock inte fallet med de små slakterierna, där den officiella veterinären enligt nuvarande kontrollsystem bara ska göra korta besök.
Även om närvaro av veterinär finns under hela slakten så finns behov av ytterligare förbättring i det befintliga kontrollsystemet för att säkerställa att de fynden som kommer fram i kontroll resulterar i åtgärder där problemet skapades. Detta skrev Gård & Djurhälsans VD Kees de Jong i ett debattinlägg i tidningarna ATL och Land Lantbruk den 7 januari.
Ökat samarbete behövs för bättre information
Kritiken som Gård & Djurhälsan framförde är att det nuvarande kontrollsystemet fokuserar på att identifiera brister utan att säkerställa att nödvändig och användbar information snabbt når fram till berörda aktörer som kontrolleras. Gård & Djurhälsan menar att fler kontroller inte skulle lösa problemet. Den stora förändringen skulle uppnås genom ökat samarbete mellan både myndigheter, djurägare och veterinären vid gården samt mellan Livsmedelsverket och Länsstyrelserna.
Kontrollernas syfte är att få till en förändring genom åtgärder och förebyggande arbete. Det är viktigare att förebygga att djur far illa än att lägga resurser på brottsmisstankar, där bedömningar kan skilja stort mellan olika veterinärer. För djurens skull är det trots allt det allra viktigaste.
Kontrollerna behöver beakta djuruppfödningen
I Livsmedelsverkets instruktioner kring djurkontroller är det uttalat att det är själva slakteriet som är kontrollobjekt. Gård & Djurhälsan menar att kontrollerna istället behöver bli vidare och också inkludera djuruppfödningen då avvikelser man anmärker på ofta har sitt ursprung på gården och inte på slakteriet. Fram till slutet av år 2013 var djurägaren Livsmedelsverkets kontrollobjekt, men lagtolkningen ändrades sedan, utan att information om detta gick ut till branschen.
Branschen genom Gård och djurhälsan har föreslagit följande åtgärder:
- Påvisade problem måste skyndsamt meddelas djurägare och besättningsveterinär.
- Inkludera djurens hälsa i ett bredare perspektiv och gör sjukdomsfynd och beslut om kassationer verkningsfulla för att säkerställa att problemen kan åtgärdas på gården.
- Säkerställ djurägarens rättssäkerhet genom att göra denne till kontrollobjekt och därmed få rätt till ett andra expertutlåtande.
- Säkerställ korrekta och likvärdiga bedömningar som granskas av expert vid risk för åtalsanmälan.
- Gradera allvarlighetsgraden i informationen om bristande djurskydd som går till länsstyrelsen.
Livsmedelsverket vill fortsätta dialogen
Livsmedelsverket, genom Eiríkur Einarsson som är chef för Område Kontroll, håller med och menar att kvalitén i djurskydd skapas i grunden av dem som arbetar nära djuren – djurägare, transportörer med flera – alltså inte i första hand av kontroller. De delar också Gård & Djurhälsan uppfattning att data som samlas in vid kontrollerna kan vara underlag till förbättringar och utveckling. Livsmedelsverket skriver vidare att de sedan länge också arbetar för en likvärdig kontroll och för att dialogen mellan olika parter ska möjliggöra förändring.
I sin replik menar Livsmedelsverket att åtgärdslistan som kommer från branschen och Gård och Djurhälsan redan är uppfylld i flera delar. Men som alltid när många parter jobbar tillsammans behöver ansvar och roller ständigt förtydligas. Livsmedelsverket vill därför gärna fortsätter dialogen för att tillsammans nå målen om säker mat och gott djurskydd i Sverige.
Finns potential för förbättringar
Svenskt djurskydd är enligt World Protection Index mest ambitiöst i världen. Många andra länder kollar därför på hur vi gör. De vill lära sig mer om hur vi jobbar förebyggande med djurhälsa och djurvälfärd, ett arbete som resulterat i att Sverige har lägst användning av antibiotika inom EU för tionde året i rad. Men bara för att vi redan är en förebild betyder inte det att vi kan luta oss tillbaka. Nu samtalar branschen för att få till ett förbättrat och mer effektivt kontrollsystem så att svensk djurvälfärd kan bli ännu bättre och fortsätta att vara bäst.
» Du kan läsa mer om svensk djuruppfödning och djurskyddslagen här
