Växtsäsongen har varit utmanande. En sen och kall vår, en het och torr försommar samt en regnig och blöt juli och augusti. Som ett resultat har grödorna haft det mycket svårt under hela växtodlingssäsongen. Stora arealer har inte kunnat skördas, och kvaliteten på det som ändå går att ta hand om försämras. Djuren blir viktiga när grödorna inte uppfyller kraven för humankonsumtion. Djuren tar vara på grödorna som foder, vilket ger bönderna ersättning samtidigt som grödorna omvandlas till näringsrik mat.
Semestertiderna börjar lida mot sitt slut, skola och jobb närmar sig. Kanske börjar du fundera på att äta lite bättre genom att vara mer klimatsmart och hälsosammare. Det låter enkelt att bara gå till butiken och äta enligt rekommendationer eller vad klimatentusiaster förespråkar. Men det är viktigt att tänka på de vädermässiga utmaningarna som växtodlingen har ställts inför och hur de påverkar utbudet och priset i butikerna.
Vädret påverkar skördens kvalitet och storlek
SMHI rapporterar en torr maj följt av en varm och torr juni. Vattendragen i södra Sverige blev tydligt påverkade med extremt låga vattenflöden på många platser. En sval juli med ostadigt väder ledde sedan upp till en regnig augusti med oväder och röda varningar för höga vattenflöden.
Den torra våren och försommaren har påverkat både höstgrödor och särskilt de vårsådda grödorna negativt genom att begränsa skördepotentialen. Grödorna stressas, mognar för tidigt och hinner inte utveckla fullt antal ax. Regnet i början av juli förbättrade förutsättningarna något, men kunde inte kompensera för den minskade skördepotentialen som redan hade orsakats av torkan. Regnet fick även vårsäden att vakna till liv och det förekom att nya skott sköts som utvecklade nya ax. Det innebar alltså att vårsäden fick en ny generation på gång som är i olika mognadsstadium.
De stora regnmängderna och ovädren hittills i augusti har ställt till det för skördearbetet på många håll i landet. Nu är fokus på att snabbt ta in grödor för att undvika kvalitetsförlust. Risken är hög att det blöta vädret kommer leda till nedklassning av mycket spannmål, från humankonsumtion till foder.
En blöt mark kan hindra maskintillträde på åkern då maskiner riskerar att fastna och orsaka markpackning. Denna situation resulterar i kortare skördefönster, vilket i sin tur skapar utmaningar när det gäller att tajma skörden vid rätt mognadsgrad för grödorna. Prisskillnaden mellan kvarn- och foderkvalitet gör att lantbrukarna kan vara tvungna att trotsa dålig bärighet i marken för att klara kvalitetskraven.
En av de mest kritiska perioderna är nu, när spannmålen ska tröskas. Om det inträffar mycket regn och blåst när axen är tunga, tenderar säden att lägga sig ner och har svårt att resa sig igen även om vädret blir torrare. För mycket regn påverkar främst kvaliteten på spannmålet. Falltalet i spannmål sjunker, vilket indikerar en hög nivå av alfaamylas, och detta gör mjölet olämpligt för bakning. Fortsätter det regniga och fuktiga vädret utan att tröskorna hinner ut i fält, kan spannmålen börja gro i axen och ett högt vattenstånd kan leda till att delar av skörden kan börja ruttna.
Lantmännens skördeprognos för året visar en minskning på en miljon ton jämfört med ett normalår, totalt 4,6 miljoner ton. Men det är främst kvaliteten och inte kvantiteten som påverkas och mycket kommer att gå till djurfoder. Om kvaliteten inte är tillräckligt hög, måste vi importera spannmål till en högre kostnad.
Djuren blir viktiga för grödorna som inte klarar kvarnkvalitet
Det är inte en slump att vi i landet Sverige har den kombination av växtodling och djurhållning som vi har. Vårt land ligger långt upp i norr med en kort växtodlingssäsong och som vi förklarar här är vår växtodlingssäsong dessutom opålitlig. Som bonde finns inga garantier för att det du sått verkligen går att skörda. Djuren har därför blivit back-up-planen. Ett alternativ till att fortfarande kunna producera bra mat även när skörden slår fel. De grödor som inte uppfyller kvalitetskraven för humankonsumtion utnyttjas i stället som foder till djuren. Därför blir djurens roll viktig för växtsäsongen 2023. Det kan även vara värt att tänka på att på många håll i landet, som i skogs- och mellanbygder går det inte att odla grödor som duger till mat åt oss. Åkrarna är inte bördiga nog eller så är växtsäsongen för kort. Det är därför resurseffektivt att djuren kan ta vara på de grödor som inte håller måttet och vi kan använda obördiga marker för odling av foder eller till bete. Dessa resurser kan sedan vi ta del av genom att djuren förser oss med näringsrika livsmedel som mjölk och kött.
Djuren säkerställer att bonden får betalt för grödan
Det är en stor prisskillnad mellan exempelvis kvarnvete och fodervete för bonden. Målet är därför för de flesta bönder att odla grödor som direkt kan användas till humankonsumtion. Men växtodlingen är utelämnad till väder och vind, och det blir inte alltid som man tänkt sig. I sådana situationer säkerställer djuren att skörden tas till vara och att bonden får någon form av ersättning för sitt arbete. Det ger bonden en chans att prova igen och sträva efter bättre resultat nästa år.
”Odlingsåret 2023 innebär stora utmaningar för lantbrukarna. Kostnaden för insatsvaror, som drivmedel och mineralgödsel, har varit höga och den förväntade skörden bedömer vi bli väsentligt lägre än normalt. Det innebär att de svenska lantbrukarna i många fall sitter med höga ekonomiska risker. Frågor om ökad produktivitet och riskhantering blir därför allt viktigare i jordbruket.” – Elisabeth Ringdahl, Lantmännens skördeprognos 2023
En slutsats vi kan dra av växtsäsongen 2023 är att fortsätta välja svenskt, framförallt svenskt kött. Genom detta stödjer du förutsättningarna för fortsatt växtodling i Sverige. Det är värt att tänka på dina val i butiken nu när vardagen återgår till det vanliga – fortsätt att välja svenskt kött!
