Två veckor av klimatförhandlingar har nu avverkats i Glasgow och COP26 och vi kan se steg i rätt riktning. Vi ställer oss frågorna; Vad blev resultatet? Och vad betyder det egentligen för klimatet och för svenskt kött?
Vi kan konstatera att världen har enats om tydligare regler för hur man ska räkna och klassa olika utsläpp och upptag av klimatgaser. Det är ett steg i rätt riktning för att bromsa utsläppen. Den största kritiken efter mötet har riktats mot att skrivningen om nedtrappningen av fossila bränslen tunnades ut. I sista stund ändrades formuleringen om fossila bränslen från att ”fasa ut” till att ”fasa ned”.
Avtalet urvattnades därmed. Hela 503 delegater från fossilindustrin befann sig på klimatmötet COP26, vilket gör fossilindustrin till den största delegationen på klimatmötet.
Den globala metanbudgeten
Ett mer positivt resultat från COP26 är det nya initiativet att hantera olika växthusgaser separat. Så som Global Methane pledge, om att minska de globala metansutsläppen med 30 procent på 10 år, som över 100 länder enades om.
Att stoppa metanläckor från oljekällor och gasledningar anses vara ett av det viktigaste och enklaste sättet att minska metanutsläppen. USA:s president Joe Biden lovade bland annat att minska metanutsläppen inom olje- och gasindustrin. Men de andra stora utsläppsländerna som Ryssland, Kina och Indien står inte bakom uppgörelsen.
Bra att hantera biogena och fossila utsläpp separat
Det är en mycket positiv utveckling att både politik och marknad nu sätter mål för de olika växthusgaserna separat eftersom de har olika egenskaper och olika potentialer och behov att minska. Här är det också viktigt att skilja på om utsläppen kommer från processer i naturen – biogena utsläpp – eller beror på fossila bränslen. Detta pekar den senaste IPCC rapporten särskilt på.
Koldioxiden, som släpps ut när olja, kol och gas förbränns, är en långlivad växthusgas som stannar kvar i atmosfären i upp till 1000 år. Metan från djur som idisslar bryts ned efter ungefär 10 år, vilket innebär att metanet på sikt inte bidrar till en ökande växthuseffekt så länge utsläppen inte ökar. Till skillnad från koldioxidutsläppen från fossila källor, som användningen av kol, olja och gas, är djuren alltså en del i det naturliga kol-kretsloppet.
Vad kan göras för klimatet i den svenska köttproduktionen?
En seger i klimattoppmötet var alltså att metan från idisslande djur nu inte blandas ihop med koldioxidutsläpp från fossila källor. Världens ledare är långt från redo att hantera den stora elefanten i rummet, det vill säga de fossila utsläppen. Tills vidare är det steget att skilja på olika klimatgaser ett steg i rätt riktning särskilt för svensk mjölk och köttproduktion.
Ansvaret för att minska påverkan även från animaliesektorn ligger kvar och här har stora delar av branschen gått ihop ett flera gemensamma satsningar. För mjölk och nötkött har rapporten Framtidens jordbruk: Mjölk och nötkött tagits fram. Resultaten visar att det finns goda möjligheter att minska klimatutsläppen i linje med Parisavtalet och nå ett klimatneutralt köttproduktion, samtidigt som vi gynnar den biologiska mångfalden och ökar livsmedelsproduktionen med fortsatt hög djurvälfärd. Redan idag finns mycket av den kunskap och teknik som krävs för omställningen, men det krävs ytterligare insatser genom värdekedjan för att realisera den fulla potentialen. Inte minst måste lönsamheten för lantbrukarna stärkas eftersom att de största investeringskostnaderna kommer att krävas på gården – där det finns störst möjlighet att påverka klimatutsläppen.
Inom ramen för ”den globala metanbudgeten” är det viktigt att en större andel av nötkreaturen finns på ställen där förutsättningarna är de bästa och där produktionen kan ske på ett hållbart sätt. Det innebär en tillväxtmöjlighet för svensk produktion.
Till skillnad från läckande fossil olja och gas, skapar nötkreaturen en massa nyttor. Främst ger de oss näringsrika livsmedel i from av kött och mjölk, men de är också viktiga för en klok resursanvändning av vår jordbruksmark i Sverige och för att värna den biologiska mångfalden genom att upprätthålla betesmarker.
