I januari reflekterar många över sina matvanor. Det är nu vi kanske lovar oss själva att äta lite nyttigare och träna lite mer. Men är det bara vi som individer som kan ändra om vår kost? Eller är det så att vi som samhälle också skaffat oss andra kostvanor genom åren? Har vi ändrat vad vi äter? Vi på Svenskt Kött har tittat närmare på hur kostmönster ändrats genom de senaste decennierna och ser tydliga förändringar i vad vi äter. Framför allt är de stora förändringarna att vi äter mer processade livsmedel och mer kalorier, vilket kanske påverkar både vår hälsa och våra matbudgetar.
Januari är ofta en månad när många funderar över vad man äter, kanske av hälsoskäl, kanske för att plånboken är lite tunnare än vanligt just i januari. Därför tänkte vi denna vecka kika lite mer på hur konsumtionen av livsmedel faktiskt ser ut, men också hur den har förändrats. Kanske kan vi genom det få lite vägledning både relaterat till hälsa och vilka livsmedel som tar upp en stor del av matbudgeten.
Vad äter vi mer eller mindre av?
Det är väldigt tydligt att vad vi äter har förändrats. En stor trend man ser är att vi i snitt minskar vår konsumtion av råvaror och istället väljer mer förädlade livsmedel. Exempelvis köper man mindre socker, men mer godis och fikabröd. Mindre vetemjöl, men mycket mer bröd eller mindre mjölk, men betydligt mycket mer ost.
Ett överraskande resultat i 2023 års statistik är att vi faktiskt äter mer grönsaker vilket är mycket positivt. Däremot dricker vi desto mer läsk. Konsumtionen av läskedrycker har ökat från 30 liter till 104 liter per person mellan 1980 och 2023. Dessutom äter vi faktiskt mer kalorier totalt. Under samma period har kaloriintaget ökat från 2900 till 3100 kcal per person och dag.
Av kalorierna som inhandlades år 2023 kom:
- 31 % från bröd och spannmålsprodukter
- 21 % från socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass, malt- och läskedrycker med mera
- 20 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett
- 11 % från kött och köttvaror.
I och med en mer internationell marknad, och att vi gärna influeras av internationella kök och maträtter, äter vi också mer av sånt vi tyvärr inte kan odla i Sverige. Exempel på sånt är mer importerad frukt som banan och mindre svenska frukter som äpple och päron. Vi äter även mindre potatis, men mer pasta och ris.

Har vi ändrat hur mycket kött vi äter?
Sedan 70-talet har konsumtionen av kött från nöt, gris och lamm (rött kött) ökat. Den största ökningen skedde på 90-talet efter Sveriges inträde i EU när mycket av maten och särskilt det importerade köttet blev billigare. Men sedan 2010 har konsumtionen av rött kött faktiskt minskat med nästan 20%. Dagens konsumtion av rött kött är i samma nivå som i början av 1990-talet. Det köttslag som har fortsatt att öka är kött från fågel där kyckling utgör den största delen. Konsumtionen av fågel har ökat med 302% jämfört med 1990, även om ökningen minskat något de senaste åren.
Hur kan vi äta bättre?
Fler kalorier kan vara ett tecken på att många helt enkelt äter för mycket. Ur ett hälsoperspektiv kan man tänka sig att det kanske vore bättre att prioritera bra mat av schyssta råvaror framför läsk, snacks och sötsaker? Mindre tomma kalorier och mer bra råvaror med mycket näring helt enkelt. Animaliska livsmedel som kött är väldigt näringsrika och en bra del av en varierad kost tillsammans med mycket grönsaker, baljväxter och fullkorn.
Dessutom behöver vi också fortsätta att välja mat som kan produceras nära där vi bor. Svenska livsmedel kommer från ett jordbruk i framkant med stor miljöhänsyn och en djurhållning i världsklass. Genom att välja svenska livsmedel bidrar du även till att företagen kan fortsätta verka och skapa arbetstillfällen och ökad försörjningstrygghet i Sverige.
Om statistiken
Statistiken kommer från Jordbruksverkets statistik om Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Statistiken om näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och inte på vad som faktiskt äts, då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget. Syftet med statistiken handlar mer om att följa konsumtionsutvecklingen på lång sikt än att redovisa exakta siffror för specifika livsmedel under enskilda år.