Efter svåra år för restauranger behövs nu ett samlat initiativ för det svenska köttet inom restauranger och storhushåll. När ekonomin är knapp är det lätt hänt för krögare och beställare att hemfalla åt det importerade fulköttet för att fylla menyerna igen. Nu satsar Svenskt Kött på att lyfta just svenskt kött inom foodservice med en helt ny sida.
Brist på statistik över volymer
Det är idag utmanande att hitta uppdaterad statistik över hur stor andelen svenska livsmedel är i volym, både inom offentlig sektor och i den privata foodservicesektorn. En anledning till detta är att statistiken redovisas på olika sätt i olika delar av kedjan; i produktionsledet redovisar man volym, det vill säga i kilo, medan statistiken efter förädling anges i värde, det vill säga i kronor. Just nu pågår ett arbete hos Jordbruksverket för att samla in bättre statistik från foodservicesektorn, men projektet tar tid. Inom de närmsta åren finns förhoppningsvis mer och bättre data att tillgå.
– Eftersom mat engagerar – särskilt mat i offentliga kök – leder bristen på data kring hur det faktiskt är, till att debatter och diskussioner blir åsiktsdrivna. Vi ser därför fram emot att det framöver kommer finnas förbättrad statistik så vi kan fördjupa analysen och det blir enklare att ta ett helhetsgrepp kring svenska livsmedel i storhushåll, säger Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött.
I väntan på statistiken om volymerna av svenskt kött i foodservice genomförde Svenskt Kött under perioden maj–september 2021 en större undersökning för att kartlägga synen på svenskt kött och svenska livsmedel i offentliga måltider, alltså inom skola och äldrevård och sjukhus. Undersökningen skickades ut till ansvariga tjänstemän i Sveriges samtliga 290 kommuner och resultaten bygger på svar som inkommit från 86 av dessa kommuner.
Vill gynna svensk matproduktion
Kommunerna svarar att de inkluderar mer svenskt kött i måltiderna nu än för tio år sedan och den främsta anledningen till detta är att de vill gynna svensk eller lokal matproduktion. Vidare uppskattar de tillfrågade kommunerna att en stor andel av köttet som serveras är svenskt, fler än 9 av 10 (91,2 procent) anger att andelen svenskt griskött är 75-100 procent och nästan lika många (89,2 procent) anger att andelen svenskt nötkött är 75-100 procent.
Tre fjärdedelar av de som svarade anser också att coronapandemin har förändrat kommunens inställning till upphandlade livsmedel. Några kommentarer om detta var:
”Ja, mer fokus på svenskt.”
”Viktigt med tillgång inom landet.”
”Viktigt att det finns inhemska varor om gränserna stängs.”
Många utmaningar och förväntningar på offentlig mat
På frågan vilka utmaningar de har i kommunerna var svaret att den klart största utmaningen var matsvinn, tätt följd av att tillmötesgå kostpreferenser och att servera mat som uppskattas. Att matsvinnet är ett stort problem bekräftas även av Livsmedelsverkets kartläggning av matsvinn i offentliga måltider som bland annat visar att var sjätte skollunch slängs.
I Sverige serveras 3 miljoner måltider per dag i de offentliga köken. Det finns ett stort engagemang och omfattande arbete både från myndigheternas sida, men även genom privata initiativ kring vad som ska serveras och hur den offentliga maten kan bli både nyttig och god. Särskilt vad gäller skolmaten. Maten ska som exempel vara hälsosam, hållbar, klimatsmart, närproducerad, prisvärd och sist men inte minst ska den vara god och bli uppäten.
Enligt Ungdomsbarometern 2020 är det viktigaste med skolmaten att maten är ätbar, att det är mer svenskt kött och att det faktiskt är kött på lunchmenyn i skolan.
Det kan de själva vara med att påverka och det kan även du! Vill du vara säker på att alltid få svenskt kött när du äter ute – glöm inte att ställa frågan varifrån kommer köttet? Läs mer här!
