Våra matvanor är något som engagerar, det är tydligt. Men i
och med att de svenska konsumenterna är så engagerade är det också viktigt att
inte vilseleda dem med felaktig och felanvänd statistik vilket vi tyvärr har
sett flera exempel på de senaste dagarna.
Känns det rörigt? Jag har full förståelse för det. Det är
därför det är så viktigt att hålla koll på vilken statistik som vi jämför och
drar slutsatser av.
Innan man jämför konsumtionssiffror med
hälsorekommendationer och drar stora slutsatser av detta så måste man veta vad
siffrorna står för.
De 85 kilo kött som Jordbruksverket redovisar i sin rapport
Hållbar köttkonsumtion är en
produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. Siffran inkluderar
dessutom 18 kilo fågelkött. 85 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och
görs benfritt.
Jordbruksverket redovisar även konsumtionen av benfritt rött
kött, alltså den mängd som konsumenten verkligen äter. Det är 36 kilo per person och år innan det tillagas . Köttet tappar
cirka 35 procent i vikt när det tillagas.
World
Cancer Research Fund International (WCRF) är en organisation som arbetar med
frågeställningen hur mat och livsstil kan påverka cancer. WCRFs råd är att
intaget av tillagat rött kött ska begränsas till 500 gram (tillagad vikt) per
vecka. Det rådet ges till individer, på befolkningsnivå är rekommendationen max
300 gram. Omräknat till en årskonsumtion blir det 26 eller 16 kilo rött kött om
året. Den siffran kan jämföras med den svenska konsumtionsstatistiken, alltså
den mängd kött som vi i verkligen äter, på 36 kilo som omräknat till tillagad
vikt blir ca 23,4 kilo.
Detta innebär att medelsvensson inte har en överkonsumtion
av kött. Men det är klart att några äter för mycket, liksom andra skulle behöva
äta mer. En tredjedel av de unga kvinnorna i Sverige har idag järnbrist. De
skulle behöva äta mer rött kött, leverpastej och blodpudding som är oslagbara
livsmedel för att få upp järnvärdet.
Detta innebär att medelsvensson inte har en överkonsumtion
av kött.
Känns det rörigt? Jag har full förståelse för det. Det är
därför det är så viktigt att hålla koll på vilken statistik som vi jämför och
drar slutsatser av. Läs gärna även Jordbruksverkets redogörelse för vad som ligger bakom siffrorna.
Lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilket kött vi äter. Att välja kött med omsorg är viktigt inte
minst ur miljösynpunkt. Svenskt kött är ett klimatmässigt bra val som kommer
från djur uppfödda enligt stark svensk djurskyddslagstiftning. Det bidrar till
en levande landsbygd med både arbetstillfällen och öppna landskap. Valet bör vara enkelt. Att välja kött med
omsorg innebär att välja svenskt kött.
Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött
