Så skapas den godaste och säkraste kotletten

Hej på er! Solen har letat sig in i alla fall över Skåneland och det känns som att det börjar bli dags att njuta av de första riktiga sommardagarna. På Alnarp är det dags för Grisfest lämpligt nog och vi njuter av att vädret verkar vilja vara med oss. Idag tänkte jag skriva om smågrisarnas väg genom stallet. För att lättare förstå så kan vi jämföra grisens resa som en skola med klassrum. Vi tror inte att en förskoleelev har samma förutsättningar och krav som en årskurs 9 elev och det gäller precis samma sak i grisstallet. I Sverige är det inte tillåtet att använda antibiotika i förebyggande syfte och gruppbehandling av djur får heller inte förekomma på rutin. Därför måste vi se till att djuren har tillräckligt bra förutsättningar för att inte bli sjuka och för att kunna producera en hög tillväxt. För att det ska vara möjligt att kunna hålla en arbetsvänlig och djurvänlig produktion så ges varje djurkategori förutsättningarna som de behöver.

Vi tror inte att en förskoleelev har samma förutsättningar och krav som en åk 9 elev och det gäller precis samma sak i grisstallet.

Kultingen föds i grisningsavdelningen, som då är det första klassrummet, där man försökt kompromissa så att både sugga och smågris ska vara tillfredsställda. Här är den med sin mamma tills det är dags för avvänjning. Ju bättre den vuxit och ju friskare den hållit sig desto bättre klarar den av nästa ”klassrum” som kallas tillväxtavdelning. Här har man anpassat boxstorlek, fodertyp och klimat efter vad den drygt 10 kg tunga smågrisen behöver för att må bra. I större besättningar med fler anställda, är det inte ovanligt att smågrisen i samband med flytt från första klassrummet till andra även byter ”lärare”/skötare som är expert på just den perioden i grisens liv.

Ju bättre den vuxit och ju friskare den hållit sig desto bättre klarar den av nästa ”klassrum” som kallas tillväxtavdelning.

Nästa årskurs, eller del i grisens liv, är slaktsvinsstallet. Nu är grisen ca 30 kg tung vid insättning och den är långt mer mogen än vid förra förflyttningen och här är det ännu vanligare att grisen byter skötare. I slaktsvinsstallet ska grisen hålla sig frisk och växa, fokus ligger på hygien och foder. För att få en bra slaktkropp måste djuret få en väl anpassad foderstat. Mängd och innehåll påverkar smaken och fettansättningen i hög grad. Konsumenten efterfrågar en saftig kotlett med fin marmorering, alltså insprängt fett i köttbiten. Smaken sitter i fettet!

För att få en bra slaktkropp måste djuret få en väl anpassad foderstat.

Såhär ser alltså ungdjurens flöde genom stallet ut och efter varje omgång så utvärderas vad som gått bra, vad som kan gå bättre och engagerade företagare och medarbetare ser till att alltid försöka förbättra det som behövs. Genom denna uppfödningsmodell optimerar vi djurens välmående och ger de absolut bästa förutsättningarna för kontrollerad klimatpåverkan, livsmedelssäkerhet och en god kvalitativ fläskprodukt.

Trevlig helg och grilla mycket svenskt kvalitetsfläsk

/

-Cissi

Rulla till toppen