Sinebilden av amerikansk BBQ måste ju ändå vara St Louis revben som lagas långsamt i en smoker tills köttet är så mört att det nästan faller av från benen. I det här receptet smaksätter vi våra St Louis revben med aprikos- och jalapeñoglaze.
St Louis revben med aprikos- och jalapeñoglaze
Som ”Smoker” kan du till det här receptet använda något av följande:
- keramisk grill med ek- eller bokkol och en deflektor
- klotgrill med ”brikett snake”-metoden och ek ”chunks”
- gasolgrill med röklåda innehållande ekflis
Ingredienser
Texas Rub:
1 dl koshersalt el liknande havssalt i grovlek
1 dl svartpeppar, grovmalen
Spray:
2 dl äppeljuice, blandad
2 dl äppelcidervinäger
Aprikos- och jalapeñoglaze:
2 dl aprikosmarmelad
2 dl äppelcidervinäger
1-2 jalapeños, tunt skivade
Gör så här
Putsa revbenet så att det blir en jämn mängd kött över hela biten för att revbenen ska bli så jämnt tillagade som möjligt.
Texas rub: blanda salt och svartpeppar. Förvara i en lufttät behållare.
Krydda St Louis revbenen runtom med Texas rub.
Värm din smoker till 120-125°C och se till att hålla den temperaturen under hela tillagningen. Lägg in köttet i din smoker i ca tre timmar. Öppna inte för att kolla utan lita på termometern. Medan köttet är i smokern kan du passa på att göra tillbehören.
Spray: Blanda ihop äppeljuice och äppelcidervinäger och häll i sprayflaska.
Aprikos- och jalapeñoglaze: Blanda marmelad och vinäger i en kastrull, koka upp, ta av från värmen. Smaka på jalapeños och bestäm sen hur mycket du lägger i, rör om och låt svalna.
När det har gått tre timmar börjar du spraya köttet varje halvtimme tills det når 85-88°C. Det tar ungefär en timme. När köttet nått önskad innertemperatur glacear du det med aprikos- och jalapeñoglaze och virar in köttet i plastfolie eller butcherpaper. Lägg köttet i kyllåda och låt vila minst 30 minuter.
Ta upp köttet när det vilat klart och glacea en sista gång. Tranchera revbenen och servera med klassiska BBQ-tillbehör som BBQ-sås, picklad lök eller gurka, cole slaw och bröd.
Varför ska man välja svenskt griskött?
Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.
Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.
