Fläskkarré är en fantastisk styckningsdetalj som är mör och med mycket smak. Då passar smakrika tillbehör. Här serveras en sotad fläskkarré med rostade morötter och blåmögelost samt morotsdressing. Lägg blåmögelosten i frysen i god tid, så är det enkelt att riva den över rätten.
4 personer
600 g fläskkarré i bit
salt och malen svartpeppar
Morotsdressing:
1½ dl grädde
2 msk ättikssprit, 12 %
2 dl morotsjuice
½ krm salt
Rostad morot:
8 morötter, skalade
3 msk olivolja
1 apelsin, skal och saft
1 tsk salt
50 g smör, rumstempererat
Garnityr:
1 dl pistaschnötter, grovt hackade
150 g blåmögelost, djupfryst
100 g grönkål, plockad och sköljd
Dela karrén längs med köttfibrerna till två avlånga bitar. Torka av eventuell köttsaft med hushållspapper och gnid in köttet med salt och peppar.
Morotsdressing: Rör samman grädde och ättikssprit och låt stå i rumstemperatur för att tjockna. Det tar ca 2 timmar. Häll morotsjuicen i en kastrull, koka upp och sänk värmen till medel. Reducera morotjuicen tills ¼ återstår och låt svalna. Rör ner morotsjuicen i grädden och smaka av. Justera kryddningen med salt och eventuellt mer ättikssprit.
Rostade morötter: Värm ugnen till 230°. Lägg morötterna i en ugnssäker form. Droppa över olivolja och apelsinsaft. Strö över apelsinskal och salt. Klicka över smöret och ställ in i ugnen. Rosta tills de är nästan brända och helt mjuka i mitten. Det tar ca 1 timme beroende på storleken på morötterna.
Sotad fläskkarré: Sänk temperaturen i ugnen till 120° och varmluft. Lägg köttet i ugnssäker form och stick in röret till en köttermometer i mitten av köttet. Ställ in köttet i ugnen. Karrén är klar efter ca 1 timme, vid innertemperatur 70°. Ta ut ur ugnen och låt vila under smörpapper ca 10 minuter. Sätt en gjutjärnsstekpanna på spisen på hög värme. Sota köttet runt om i riktigt het panna så det får en mörk yta.
Servering: Skär upp karrén i ½ cm tjocka skivor. Fördela köttet på serveringstallrikar. Klicka på en matsked syrad grädde. Vänd ihop grönkålen och pistaschnötterna med morötterna. Lägg upp blandningen bredvid grädden på tallriken. Riv den frysta osten över grädden.
Receptet är skapat av Frida Nilsson.
Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att ge grisen matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det fortfarande, fast resterna kommer från livsmedelsindustrin. Grisarnas gödsel blir en viktig resurs för att sedan kunna odla livsmedel till människor och för att producera biogas, som kan ersätta fossila bränslen.
Den svenska djurskyddslagen garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden. Suggor ska gå fritt och inte hållas uppbundna eller vara fixerade. Smågrisar ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan. Grisarna får strö att böka i för att sysselsätta sig, exempelvis halm eller torv. I Sverige hålls suggorna lösa och har alltid möjlighet att bädda med strö inför grisningen, vilket är en stark instinkt hos suggan.
Flankstek med rostade rotfrukter och örtig gräddsås
Grillkorv med varm kålsallad och blåmögelost
Hamburgare femtio-femtio med picklad lök, koriandermajonnäs och rostade rotfrukter
Grillad karré med fänkålsrostade morötter och yoghurtdressing
Fläskkotlett med lavendelhonung, grillad citron och caponata med rostade pinjenötter.
Krispiga fläskköttbullar med bakade morötter, tomater och fetaost
